Denna artikel framgår ursprungligen ur Stock Magazine nummer 2 2023
Ett smärtsamt felsteg som ledde till en förlorad prestigetjänst och en miljardförmögenhet som gick upp i rök kom att lägga grunden för en stor sparsuccé. Genom att starta Vanguard fick John C. Bogle in indexfonder på kartan på allvar – och skapade helt nya förutsättningar för privatinvesterare att lyckas på enklast tänkbara sätt.
Warren Buffett har konsekvent rekommenderat indexfonden som de flesta investerares bästa vän. I dag är cirka 11 biljoner dollar investerade i indexfonder och 2019 var första året då mer pengar var passivt investerade i indexfonder i stället för i aktivt förvaltade fonder.
En indexfond är vad det låter som: En fond som så precist som möjligt ska följa ett förbestämt index. Ett index är i sin tur ett mått på hur flera aktier som grupp presterar. När man till exempel refererar till ”Stockholmsbörsen” utgår man oftast från indexet OMXS30, som består av de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen.
Varför Warren Buffett och flera andra stora investerare med honom rekommenderar indexfonden som det bästa investeringsalternativet för merparten av investerare är för att det visat sig vara otroligt svårt att prestera bättre än index över tid. Förenklat köper du med en indexfond alla aktier i fältet i stället för att själv välja ut vilka aktier du tror kommer att prestera bäst.
Buffett: ”Uppför en staty av Jack Bogle”
”If a statue is ever erected to honor the person who has done the most för American investors, the hands down choice should be Jack Bogle”. Orden kommer från Warren Buffett som refererar till John C. Bogle (även kallad Jack Bogle), grundare av Vanguard, som ses som indexfondens urfader.
John C. Bogle föddes samma år som ”The Great Crash” i USA 1929. Hans familj förlorade majoriteten av sitt kapital i börskraschen och det var i stället hans farbror som betalade för Bogles ekonomistudier vid Princeton University. Under universitetsperioden gjorde han en studie där han noterade att de flesta värdepappersfonderna presterade sämre än de breda marknadsindexen. Bogle såg även att många av det fåtal fonder som slog index ändå hade sämre avkastning efter att avgifterna var dragna. Studien lade grund för den framtida investeringsfilosofi som sedermera blev hans livsarv – indexfonder.
John C. Bogle började karriären inom finansbranschen och fick jobb på Wellington Management 1951. Han jobbade sig upp till att bli vice president, men blev sedan entledigad efter ett strategiskt misstag varpå han med sitt jobb även förlorade en förmögenhet värt 1 miljard dollar.
Bogle startar Vanguard
John C. Bogle har sagt att om han inte blivit sparkad hade han aldrig startat Vanguard – och utan Vanguard hade indexfondens historia sett helt annorlunda ut. Vanguard är världens största leverantör av värdepappersfonder och grundades 1975. Vanguard ägs av bolagets egna fonder som i sin tur ägs av kunderna.
Han inspirerades av nobelpristagaren Paul Samuelson som påpekat att det saknades ett bra alternativ för privatsparare som ville investera i indexprodukter. 1976 startade John C. Bogle en av världens första indexfonder, Vanguard 500 Index Fund. Fonden fick ett svalt mottagande av marknaden och stod de första åren och stampade. Indexfonder var vid den här tidpunkten inte särskilt vedertagna. Dessutom betalade Vanguard ingen provision till mäklarna som sålde fonden, vilket gjorde att mäklarna inte hade samma ekonomiska incitament att sälja Vanguards fond. Förutom Bogle bestod Vanguard endast av två analytiker. Det kunde hålla ned kostnaderna och följaktligen blev avgifterna låga.
Bogle och avgifterna
En svag världskonjunktur initierad av oljekrisen 1973 byttes på 80-talet av mot en högkonjunktur vilket brukar benämnas som ”Det glada 1980-talet”. Aktiemarknaden var i tjurterritorium ända till ”Den svarta måndagen” 1987 och Vanguard kunde dansa med till tjurmarknadens optimistiska toner. Goda perioder föder konkurrens och fler företag började erbjuda investeringar i indexfonder till privatpersoner. Det var dock få av dessa som nådde upp till Vanguards höjder, vilket berodde på att de hade högre avgifter som i sin tur åt upp fondernas avkastning.
I en indexfond är avgifterna en vital parameter. Det blev en hjärtefråga för John C. Bogle. Indexfondens syfte är att erbjuda en avkastning så nära index som möjligt. En indexfond med höga avgifter är en garanti på att fonden alltid kommer att underprestera index. Bogles livsmål handlade om att skapa en fond som kunde generera samma avkastning som marknadsindexen. Som investerare vet man aldrig på förhand hur en specifik fond kommer utvecklas, men man kan välja de fonder med låga avgifter. Anledningen till att indexfonder kan erbjuda lägre avgifter än övriga fonder är för att de inte kräver någon förvaltning eftersom man endast behöver rebalansera aktierna enligt index.
LÄS OCKSÅ: Plocka russinen ur kakan – var din egen (fond)förvaltare
Finansmarknadens Ingvar Kamprad
John C. Bogle förklarade att vi alla gemensamt tar del av aktiemarknadens vinster. Vinsterna genereras av företagen som skapar dem. Bogle exemplifierar detta med att ponera en årlig avkastning om 8 procent (praxis när man förutspår en rimlig förväntad avkastning från aktiemarknaden över tid). Om någon överpresterat denna siffra innebär det att någon annan underpresterat, då snittet av alla investerare enbart kan bli index. Dessa 8 procent kallar Bogle bruttoavkastningen som vi alla ska dela på som företagen i sin tur skapat. Om man då tillägger en ponerad fondavgift om 2 procent innebär det att nettoavkastningen som blir kvar efter kostnaderna enbart blir 6 procent årligen. Månadssparar man då 3 000 kronor i månaden till sin pension, beräknat på 50 år, har 50 procent av avkastningen ätits upp av avgifterna och slutresultatet blivit cirka 10 miljoner kronor – i stället för drygt 21 miljoner kronor.
”In our investment lifetime, we put up 100% of the capital, take 100% of the risk, and get around 30% of the markets long term return” – John C. Bogle
Efter att John C. Bogle pensionerade sig från Vanguard fortsatte han att utbilda privatsparare om finansmarknaden med en ambition att få fler småsparare att investera i indexfonder. Idéen handlar, enligt honom, om att du går med på att aldrig prestera sämre än marknaden. Eftersom så få överpresterar marknaden är det därför en ganska bra deal. Indexfondens urfader dog 2019 –samma år som indexfonderna gick om de aktivt förvaltade fonderna i totalt investerat kapital. Från sin grav bjöds det nog på ett och annat leende.
John C. Bogle är på så sätt finansmarknadens Ingvar Kamprad. Kamprad var övertygad om att vanliga hushåll skulle kunna köpa bra produkter till rimliga priser. Tittar man på vad Bogle ägnat sin karriär åt så är det just detta – bra produkter till rimliga priser.
”Beethoven could tell you how to write a symphony but you can’t write a symphony like Beethoven does. You can’t copy, with any hopes of success, a Beethoven or a Buffett. You can copy Bogle at any moment of the time. Just buy the damn index fund.” – John C. Bogle (1929 – 2019).
MISSA INTE: Spetsig stockpicking på tillväxtmarknader: ”Billiga aktier”
Källor:
Vanguard
John C. Bogle
The Atlantic
CNBC
