Denna artikel framgår ursprungligen på Aktiespararnas webbplats
Att regeringen inte levererat på löftet om att kapital på ISK upp till 300 000 kronor ska vara skattefritt har motiverats med att reformen kostar för mycket. Samtidigt ökar statens intäkter från sparformen i år med över 8 miljarder kronor och nästa år med ytterligare tre miljarder, skriver Joacim Olsson, vd Aktiespararna, i en debattartikel som först publicerades på Dagens industri.
Eget kapital är också välfärd. Så löd budskapet på ett av regeringspartiernas valaffischer för ett par val sedan. Det ligger mycket i formuleringen.
Den som har eget kapital är på många sätt en friare medborgare. Med eget kapital kan oförutsedda händelser hanteras och stora beslut bli möjliga. Den som vantrivs på en arbetsplats eller i ett förhållande, den som vill förverkliga drömmen om att starta företag eller den som vill kunna sätta guldkant på tillvaron som pensionär, har helt enkelt större möjligheter med besparingar än utan.
Vägen till eget kapital går för de allra flesta via långsiktigt månatligt sparande på Investeringssparkonton (ISK).
Skattechock drabbar ISK-sparare
Tidöpartiernas löfte om att reformera ISK så att sparande upp till 300 000 kronor blir skattefritt var därför ett välkommet besked. För de 3,9 miljoner svenskar som valt sparformen innebär en sådan reform att det egna kapitalet kan byggas upp lite snabbare. För många andra kan reformen bidra till att ett långsiktigt sparande inleds.
Men ett löfte om lägre skatt på ISK hjälper bara om det återkommer i en budgetproposition. Tyvärr finns inget som tyder på att något sådant förslag är på gång. Det är anmärkningsvärt, inte minst mot bakgrund av den skattechock som just nu drabbar ISK-sparare.
Från lanseringen av ISK år 2012 fram till och med år 2022 uppgick det totala skatteuttaget från ISK-sparandet till drygt 32 miljarder kronor. Det motsvarar samma skatteuttag som kommer att ske under regeringens två första år vid makten, om löftet om att reformera ISK fortsatt skjuts på framtiden.
Eller annorlunda uttryckt – på två år med regeringen Kristersson kommer ISK-sparare att betala lika mycket i skatt som de sammantaget gjort under två år med regeringen Reinfeldt, sju år med regeringen Löfven och ett år med regeringen Andersson.
Ursprungliga idén har satts ur spel
Att skatteuttaget har ökat så kraftigt har både en teknisk och en politisk förklaring. Tekniskt påverkas schablonskatten på ISK bland annat av statslåneräntan 30 november året innan beskattningsåret. När statslåneräntan under exempelvis år 2014 endast var 0,65 procent gav det ett lågt skatteuttag inkomståret 2015. När statslåneräntan under 2022 steg kraftigt så påverkar det skatteuttaget inkomståret 2023, med ett fördubblat skatteuttag som följd.
Men förklaringen är också politisk. Det låga skatteuttaget på ISK under 2015 kunde inte accepteras av den dåvarande rödgröna regeringen, som därför införde såväl ett golv för skattens nivå, dels ett tillägg ovanpå statslåneräntan – en form av generell skattehöjning på sparandet. Med dessa regler kan man säga att den ursprungliga idén om en schablonskatt som över tid blir rimlig men som kan variera mellan åren har satts ur spel. I lågräntemiljöer kan skatten inte längre bli låg men i tider som nu, med högre statslåneränta, kan den stiga kraftigt.
Löftet har lyst med sin frånvaro
I detta läge har regeringen Kristersson valt att inte införa ett skattetak motsvarande det golv som redan införts, vilket hade varit skatteteoretiskt rimligt. Inte heller har regeringen rivit upp det extra skattetillägg som infördes när räntorna var låga. Och det löfte som getts om att undanta kapital under 300 000 kronor från skatt har lyst med sin frånvaro i regeringens praktiska maktutövning.
Därmed har skatten på ISK på bara ett år ökat från 6,2 till 14,5 miljarder kronor. Och med en statslåneränta på nuvarande nivå fortsätter skatten att öka nästa år – med ytterligare 3,3 miljarder kronor.
Ett mer än fördubblat skatteuttag märks naturligtvis även på den enskilde spararens konto. Genomsnittsspararen har 280 000 kronor på sitt ISK. Detta belopp beskattades med en dryg tusenlapp inkomståret 2022, drygt 2 500 kronor i år och med uppskattningsvis 3 000 kronor nästa år.
Att förverkligandet av löftet om skattefrihet dröjer har försvarats av regeringen. Exempelvis hävdade Liberalernas partiledare under sommaren att en reform kostar för mycket och att den därför måste skjutas på en oklar framtid, om än under mandatperioden.
Sänkt skatt är en stark signal om att sparande ska uppmuntras
Detta är ett mycket märkligt argument givet hur statens intäkter har ökat kraftigt från ISK. Tidöpartiernas löfte reducerar enligt Riksdagens Utredningstjänst skatteuttaget med 3,7 miljarder kronor, vilket ska ställas mot de 11,6 miljarder i ökat skatteuttag som väntas under perioden 2022 till 2024. Även om alternativet, att riva upp den rödgröna regeringens tidigare försämringar, skulle genomföras så ökar statens skatteinkomst jämfört med nivån innan regeringens tillträde.
Regeringen har således alla möjligheter att i höstens budgetproposition prioritera lägre skatt på sparande. Att sänka skatten på ISK är dessutom, till skillnad från de flesta alternativa skattelättnader, en reform som inte motverkar åtgärder mot inflationen.
Men viktigast av allt – att sänka skatten sänder en stark signal om att sparande ska uppmuntras. Eget kapital är också en del av vår välfärd.
Joacim Olsson, vd Aktiespararna
