Nästan hälften av alla vuxna svenskar förstår inte skillnaden på att investera i en aktie eller i en fond, visar en genomgång av FI. Tova Larsson, verksamhetschef på Ung Privatekonomi, är aningen förvånad över utfallet – men har också en tanke kring att råda bot på kunskapsproblematiken. “En långsiktig lösning är att alla lär sig om privatekonomi i skolan”, säger hon.
I början av september presenterade FI (Finansinspektionen) sin senaste hushållsundersökning. Där framkom det bland annat att nästan varannan vuxen svensk inte vet om det är säkrare att investera i andelar i en bred aktiefond än i en enskild aktie. Konceptet med riskspridning är alltså svårt att greppa.
– För att få de bästa förutsättningarna för sitt sparande, om det så är till en buffert, pensionen eller en sommarstuga, är det helt avgörande att förstå vad det är man sparar i. Även om det historiskt har lönat sig att spara långsiktigt på börsen är det också viktigt att sprida sina risker. Att varannan svensk inte förstår skillnaden mellan att investera i en enskild aktie och i en fond är oroväckande, konstaterar Moa Langemark, rådgivare på FI.
Tova Larsson, verksamhetschef på Ung Privatekonomi och tidigare utbildningsansvarig på Unga Aktiesparare, är överraskad på ett sätt men inte förvånad på ett annat vis över resultatet.
– När jag är ute på skolorna märker jag att inte alla har koll på vad en aktie och en fond innebär. På skolorna möter jag däremot ungdomar, så jag är förvånad över att varannan vuxen inte heller har den kunskapen trots att alla har fonder antingen direkt eller indirekt via premiepensionen, säger hon.
Vad får okunskapen för konsekvenser?
– Att inte ha kunskap gör att risken blir högre när man investerar eftersom att du inte kan ta välgrundade beslut.
Tova Larsson är tydlig med att lösningen på problemet ligger i att fler behöver få kunskap och möjligheten att sätta in sig i ämnet.
– Sedan är frågan hur man ska få den kunskapen. En långsiktig lösning är att alla lär sig om privatekonomi i skolan. Det tar tid innan alla har kunskapen. Men det ger en grundläggande kunskap till många. Egentligen finns informationen i böcker, sociala medier och utbildningar. Men det ska och måste kunna kännas överkomligt och tillgängligt ”för alla” för att personer ska ta in kunskapen.
Behöver privatekonomi vara ett eget ämne i skolan, rent ut sagt?
– Egentligen tror jag inte det behöver det. Men det behöver läras ut i skolan om lån och sparande på något sätt. Det visar på att det är allmänbildning och ger en grundförståelse som man sedan kan bygga på utifrån intresse.
Viktiga roller
Både Unga Aktiesparare och Ung Privatekonomi gör stora insatser för att fler ska få chansen att lära sig om privatekonomi och sparande i unga år.
Unga Aktiesparare utbildar genom en medlemsorganisation där du hela tiden kan lära dig mer och utvecklas. Det finns även många nybörjarutbildningar. Unga Aktiesparare har också en gymnasieinriktning. 17 skolor har en inriktning på sitt gymnasieprogram som gör att eleverna kan läsa en hel kurs på skoltid om aktier och får medlemskap i Unga Aktiesparare.
SE HIT: Läs mer om och bli medlem i Unga Aktiesparare
Ung Privatekonomi har en grundföreläsning om aktier, lån, sparande, pension och försäkringar som erbjuds kostnadsfritt till alla gymnasieskolor. UP träffar 34 000 elever per år genom sina 16 föreläsare.
Hur går det att göra för att fler ska få upp intresset och således de grundläggande kunskaperna som behövs?
– Jag tror på att utbilda på sätt som känns förståeliga och är roliga. Det gör att det lättare att ta till sig. Kanske med hjälp av personer som allmänheten redan känner till, säger Tova Larsson.
MISSA INTE: Läs mer om Ung Privatekonomi