Skatten på ISK kan höjas med drygt 150 procent nästa år. Allting avgörs den 30 november – det är nämligen så att nästa års skatt på ISK bestäms delvis efter vad statslåneräntan är den dagen. Samtidigt så finns den utlovade skattesänkningen på ISK inte med i regeringens budget som släpptes under tisdagen.
Denna artikel framgår ursprungligen på Aktiespararnas webbplats
Beskattningen av ISK beror främst av statslåneräntan vilken fastställs av riksgälden löpande. Räntan per 30 november blir gällande för nästkommande beskattningsår (2023). Fredagens nivå (som är den senaste fastställda räntan) var 2,16%. Det skulle innebära att beskattningen av ISK och Kapitalförsäkringar (KF) höjs till 0,948% från 0,375%. Det innebär 948 kronor beskattning per 100 000 kronor i jämförelse med 375 kronor, vilket är en ökning med 152,8%.
Skattesänkningen på ISK inte med i budgeten
Eftersom skatten tas ut varje år, även då ingen värderealisering sker så bromsar den ökade skattesatsen även ränta på ränta effekten i portföljen.
Samtidigt så finns det utlovade skattesänkningen på ISK inte med i regeringens budget som släpptes under tisdagen. Det var i det så kallade Tidöavtalet som högersidan hade med förslaget att de första 300 000 kronorna på ISK-kontot ska bli skattefria.
Men när detta blir verklighet är nu högst oklart. I höstbudgeten står att regeringen kommer föreslå detta under mandatperioden men alltså inte just nu.
”Man kan inte göra allt på en gång, vi kommer att göra mer under nästkommande budgeter. Men jag känner att vi gör precis det vi har sagt att vi ska göra. Vi tar ansvar under en svår tid”, säger finansminister Elisabeth Svantesson under en presskonferens på tisdagsmorgonen.
Tidigare under morgonen betonade Svantesson att man inte kan spä på inflationen och att regeringen måste ha handlingsutrymme framåt. Samtidigt är tillväxten svag i många länder och finansministern lyfter att pessimismen är stor hos företag och konsumenter. Svensk ekonomi bedöms därför vara i en lågkonjunktur 2023 med en negativ BNP-tillväxt på -1,7 procent.
”Osäkerheten framöver är väldigt stor”, säger Svantesson (M).
”Hade varit lämpligt med sänkt skatt på sparande”
Frida Bratt, sparekonom på Nordnet, är kritisk till att regeringen backar angående löftet om sänkt skatt på ISK.
”Det är synd. Det hade varit både lämpligt och välbehövligt att sänka skatten på sparande just nu”, skriver hon på Twitter.
Andra förslag i budgeten
Bland förslagen i budgeten finns att skatten på bensin och diesel sänks med en krona litern vid pump samt att den tillfälliga skattesänkningen på jordbruksdiesel förlängs. Regeringen vill även ha sänkt reduktionsplikten till EU:s lägstanivå vid 1 januari 2024.
Vidare vill man införa ett riktat elstöd till elintensiva företag samt införa ett tillfälligt högkostnadsskydd. På pressträffen säger Svantesson (M) att det kommer finnas effekter av högkostnadsskyddet. Hon betonar även att de inte går ut över statsbudgeten.
Regeringen föreslår även att det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag ska förlängas och medel avsätts permanent så att a-kassan behålls på den nivån som den låg på under pandemin.
