Flygbolagen har haft en tuff period, men det kan bli ännu jobbigare. Mohammed Salih, sparekonom på Fundler, skriver om varför aktierna inom sektorn verkligen inte behöver vara köpvärda – trots att de ser mycket billiga ut.
Flygbranschen drabbades senast av covid-19-pandemin 2020 eftersom både lokala och internationella resor begränsades. Som en följd av detta föll alla namn i branschen till fleråriga bottennivåer. Där har vissa investerare sett potential medan andra har gett upp. Vid en blick framåt kan det fortsatt bli tufft för flygbolagen.
Många erfarna investerare håller sig undan flygbolagen. Warren Buffett, en av världens vassaste investerare, har också kommenterat branschens tuffa klimat. Hans investmentbolag Berkshire Hathaway har sålt hela sitt innehav i de fyra största amerikanska flygbolagen.
”Vi vill inte finansiera företag som vi tror kommer äta upp pengar i framtiden”, säger vd:n Buffett.
Coronaviruset bidrog alltså till nedgångar på svindlande 500 miljarder kronor för ”oraklet från Omaha”.
LÄS ÄVEN: Tio sätt att bli elsmartare
Bottenfiske som kan bli dyrt misstag
Det är mycket skriverier om flygbolag och inte minst SAS med tanke på strejk, inställda flyg och strandsatta människor på semesterdestinationer.
Vid en koll på omvärlden och en analys av den ser man kvickt att vi närmar oss en lågkonjunktur. I en lågkonjunktur tenderar utbud och efterfrågan se lite annorlunda ut än den vi har varit vana vid det senaste decenniet.
Vi börjar med att ta en titt på just efterfrågan. Hur ser den ut och hur påverkar det just flygbolag?
Jo, när konsumenternas inkomster faller, som de kan göra i en lågkonjunktur, drabbas flygbolagen särskilt hårt. Det mäts genom något som kallas för inkomstelasticitet. Det är ett mått som visar hur efterfrågan påverkas av inkomstförändringar. Kollar vi på statistik visar det sig att efterfrågan på flygresor sjunker med hela 6 procent när inkomsten sjunker med 1 procent, medan efterfrågan på mat endast sjunker med 0,14 procent.
MISSA INTE: Gör rätt fondval
Svårlösta bekymmer
Dock gäller det också poängtera att för varje inkomstökning på 1 procent ökar flygbolagets efterfrågan med 6 procent. Men tyvärr täcker inte detta fallen i efterfrågan. På grund av att flygbolagen vill öka kapaciteten vilket resulterar i högre kostnader som till exempel leasing av flygplan och andra skulder för att möjliggöra kapacitetsökning. Det kan i sin tur leda till överkapacitet.
Eftersom de flesta vanligtvis väljer resor och flyg baserat på pris behöver ett flygbolag med för stor kapacitet sänka priserna för att fylla platserna/stolarna. Beläggningsgrad är ett viktigt mått för flygbolagen. Detta betyder egentligen att de konkurrerar mot sig själva och prispressar en redan ansträngd bransch. Utöver konkurrensen och prispressen mot sig själva följer andra flygbolag efter. Annars kan de tappa marknadsandelar eller riskera överkapacitet själva vilket resulterar i en rejäl urholkning av vinsten.
Med det sagt hindras flygbolagen från att nyttja den höga inkomstelasticiteten och när ekonomin vänder så står de där som förlorare då många drar på sig mycket höga och fasta kostnader.
Som grädde på moset: Utöver den mörka makroekonomi som vi ser har många flygbolag drabbats av höga bränslekostnader som hotar flygbolagens resultat.
Vill man ändå vara exponerad mot flygbolagen tycker jag man ska fundera på vilka flygbolag som har en intäktsdiversifierad affärsmodell så att inte kassaflödet försvinner helt vid tuffare tider eller om vi får en ny pandemi.
