Det finns flera saker som talar för både gruvindustrin i stort och aktierna inom sektorn. Men det gäller att använda sin hacka och spade för investeringar på ett smart sätt. “Det är klart att en riktig lågkonjunktur skulle ställa till det”, säger Gustaf Schwerin, analytiker på Handelsbanken.
Denna artikel framgår ursprungligen ur Stock Magazine nummer 3 2022
Gustaf Schwerin, som bevakar sektorn dagligen i sin roll som analytiker på Handelsbanken, framhåller att de noterade svenska bolagen på leverantörssidan främst är verksamma inom den första delen av värdekedjan.
– Sandvik och Epiroc är de tydligaste exemplen. Då handlar det mycket om borriggar, lastare och underhåll av maskiner. Om man tar steget längre ut i processen och börjar inkludera saker som krossar och smältverk ser det annorlunda ut, konstaterar han.
Här lyfter Gustaf Schwerin fram danska FLS Smith och finländska Metso.
– Både Sandvik och Epiroc har stora eftermarknadsaffärer och är skickliga på service. De mår förstås, precis som bolagen utanför Sverige, bra av en högre aktivitet. Tack vare hög eftermarknadsandel är de inte lika känsliga för svängningar i vinsterna. Jämfört med till exempel Boliden som är ett helt annat spel på metallpriser.
Gustaf Schwerin betonar att både Sandvik och Epiroc är väldigt välskötta bolag, även om de ser lite olika ut i grunden.
– Epiroc är ett rent spel på gruvor och bygg. Sandvik har ju sin vändskärsaffär och tills avknoppningen skett även sitt ben som utgörs av stål. Epirocs värdering har tydligt gynnats av avknoppningen från Atlas Copco. Det har blivit ett tydligare fokus.
Vilka nyckeltal är sunda att titta på som intresserad av gruvleverantörer?
– Vi brukar titta på ev-ebit, i stället för p/e-tal, för att fånga skuldsättningen och vilka kassaflöden de har.
Då Epiroc har en historia av att ha bättre marginaler och lönsamhet än Sandvik värderas bolaget också högre, understryker Gustaf Schwerin.
LÄS OCKSÅ: Fonder med motståndskraft
Rätt i tiden
Gustaf Schwerin anser att det finns flera aspekter som lägger grunden för goda förutsättningar för gruvindustrin och bolagen som rör sig inom densamma.
– Det finns ett väldigt stort investeringsbehov inom sektorn. Den har länge varit underinvesterad och flottan är ganska föråldrad. Många av de mer enkla gruvprojekten är redan gjorda. Flera stora ovanjordsgruvor (där det inte minst bryts malm, reds anm) går mot slutet på sin livscykel, säger Gustaf Schwerin, och tillägger:
– Snitthalterna kommer att komma ned och det kommer att gå mot en större andel gruvor under jord. Det kommer att gynna leverantörer. Avståndet blir längre och det kommer att behövas mer material för att bryta samma mängd metall.
Det mesta pekar på att elektrifieringen i världen än så länge bara är i sin linda.
– Det kommer att behövas mycket mer av många metaller relaterat till elektrifiering. Inte minst när det handlar om koppar och om elbilar. Förväntningarna på penetration av elbilar sägs utgöra cirka 15 procent av den sammanlagda nybilsproduktion 2025. Det har skett ganska lite på utbudssidan senaste åren gällande kopparn. Bara elbilar skulle kunna ge ytterligare en miljon ton i efterfrågan.
En automatisering av gruvdriften väntas ske i hög fart de kommande åren.
– Det blir en form av ESG-vinkel. Om det ska bli grönt för slutkonsumenten gäller det att börja redan i det första ledet. Det är en intressant möjlighet för leverantörerna, att maskinerna kommer att köras på batteri i stället för med hjälp av diesel. Det kommer att öka eftermarknadsservicen för leverantörerna.
Gustaf Schwerin berättar att gruvindustrin är mer eller mindre skuldfri efter en lång period av låga investeringar och att det finns behov av att satsa på området.
– Det finns all anledning att vara optimistisk. Investeringsaptiten är hög. Kostnaden för att ta upp ett ton koppar i dag ligger på omkring 5 000 dollar. Priset för koppar är nästan det dubbla (i slutet av juni, reds anm). Det skapar ganska mycket fallhöjd.
Finns det inga orosmoln alls?
– Naturligtvis skulle en ordentlig lågkonjunktur inte vara bra för sektorn eller bolagen som verkar inom den, säger Gustaf Schwerin.
SE ÄVEN: Något vi inte klarar oss utan
