Om du i början av 1970-talet köpt en kopp kaffe på frisörsalongen, klippt dig och sedan köpt en biobiljett för att se nya ”Vi på Saltkråkan” hade notan för dagen landat på cirka 10 kronor. I dag, drygt 50 år senare, får du troligen betala minst 500 kronor. Denna jämförelse är inflation förkroppsligad. Vad är inflation? Varför har vi det? Och vad är det som gör att vi aldrig någonsin i historien fått bukt med den över längre tidsperioder? I den här artikeln tittar vi närmare på dessa frågeställningar och hur du kan göra för att inflationsskydda dina tillgångar på bästa sätt.
Denna artikel framgår ursprungligen ur Stock Magazine nummer 1 2022
Vad är inflation?
Inflation tycks nästintill vara en naturlag. Så långt vi kan blicka tillbaka i den ekonomiska historien har den funnits med. På samma sätt som centralbankirerna i dag diskuterar hur man ska hantera inflationen på bästa sätt, satt romarrikets ledare och diskuterade inflationsfrågan redan för 2 000 år sedan. När mynt var det huvudsakliga betalningsmedlet började man erodera mängden ädelmetaller i mynten för att på så sätt kunna skapa mer pengar. När ädelmetaller som guld och silver sedan började förvaras på banker märkte bankirerna att folket sällan kom att hämta ut sina guld- och silverhackor. Då började de ge ut fler sedlar än vad det fanns uppbackning av i form av guld och silver. I dag används i stället ”fiatvalutor” i de flesta nationer. Det innebär en valuta som inte är uppbackad av något annat underliggande värde än förtroende. Under hela den ekonomiska historien har man uppfunnit nya sätt för att kunna trycka mer pengar.
Inflationens ursprungliga definition är just ”ökning av penningmängden”. Men när man i dag pratar om inflation gör man det snarare i form av prisökningar på konsumentvaror. Det vill säga att värdet på valutan avtar genom att den tappar sin köpkraft. Sker detta med ett par procentenheter varje år, vilket är målet hos de flesta centralbanker, tappar valutan över långa tidsperioder hela sitt värde. Sedan 1750 har exempelvis det brittiska pundet, som är den äldsta valutan i världen som fortfarande används, tappat nästintill 100 procent av sitt värde.
Inflation och deflation – en ständig balansgång
På grund av staters stora aptit på pengatryckande har inflationen alltid varit återkommande. När inflationen blir för hög tvingas man ta till åtgärder för att behålla ekonomisk stabilitet. Riksbanken höjer reporäntan och bankerna blir mer försiktiga med sin utlåning. Mindre pengar än tidigare snurrar i omlopp och samhällets totala köpkraft sjunker. Då en individs utgift är en annan individs inkomst skapar det här en nedåtgående spiral som sedermera gör att priserna sjunker. Det beror på att mindre pengar cirkulerar i samhället än tidigare.
Vill det sig riktigt illa kan det leda till deflation. Deflation är motsatsen till inflation och innebär att du för samma hundralapp som förra året kan köpa fler varor för den hundralappen i dag än för ett år sedan. Det här bromsar ekonomin eftersom det lönar sig att vänta med inköp och investeringar då du förväntas kunna handla mer för de pengar du har för stunden vid ett senare tillfälle.
Deflation kan i sin tur leda till ökad arbetslöshet. Ökad arbetslöshet innebär att fler individer får sämre förutsättningar att betala tillbaka sina lån. Har man dessförinnan stimulerat ekonomin och låtit fler individer med låg kreditvärdighet ta lån kan det leda till att bankerna får problem. Det här var bland annat en utlösande faktor till den globala finanskrisen 2007–2008.
Ett annat potentiellt utfall där låntagarna inte har möjlighet att betala tillbaka sina lån är att andra personer med pengar på banken vill ta ut sina pengar i så kallade ”bankrusningar”. Svenska bankers tillgångar består ungefär av 95 procent krediter och 5 procent kontanter, vilket i praktiken skulle innebära att 5 procent av befolkningen hade fått ut sina pengar vid en bankrusning om alla hade haft lika stora summor insatta på banken. Sedan statlig insättningsgaranti infördes i flera nationer har det här dock blivit mer sällsynt förekommande.
Ökad arbetslöshet betyder lägre inkomster till staten i form av skatt. På samma gång ökar statens kostnader av samma anledning – fler behöver bidrag. Vid ekonomiska nedgångar brukar även staten gå in och stimulera ekonomin ytterligare genom att investera i projekt och stimulanspaket som skapar sysselsättning. Det är nödvändigt för att få fart på ekonomin, men gör även att staten då drivs med underskott. Det leder i sin tur till att statsskulden ökar. Om statens skulder ökar snabbare än inkomsterna över tid måste man till slut ta till åtgärder för att kunna betala tillbaka dessa skulder. Den enklaste åtgärden är då att man trycker mer pengar. På så sätt kan stater ”inflatera bort” sina skulder genom att låta inflationen öka snabbare än skulderna.
Skulder och inflation
I takt med inflationen ökar priset på varor och tjänster. Ett lån är däremot en fast summa du lånar i dag för att betala tillbaka i framtiden. Om inflationen ökar innebär det alltså att lånet relativt sett blir mindre. Det grundar sig i att alla priser stiger (inkluderat priset på arbete vilket är din lön) men inte priset på lånet. Stater kan på så sätt inflatera bort sina lån genom att trycka nya pengar för att betala av lånen. Här gäller det dock att vara försiktig då för hög inflation leder till att befolkningen tappar tron på valutan. Något vi i dag kan se i bland annat Venezuela och Argentina som plågas av stor fattigdom och svält.
Riksbankens inflationsmål är klart och tydligt. Foto: Riksbanken.
2 procent KPI: Riksbankens inflationsmål – förödande med deflation i kreditsamhälle
Riksbanken har därför ett inflationsmål. Det är Riksbankens uppgift att se till att pengarna behåller sitt värde över tid. Inflationsmålet är 2 procent per år, vilket centralbanken tidigare beslutat och kommit fram till innebär prisstabilitet. Varför siffran landade på just 2 procent är enligt Riksbanken för att: ”Inflationen hade växlat ned till två procent, vilket bedömdes vara i linje med prisstabilitet i ett europeiskt perspektiv”. I ett ekonomiskt system som till största del består av krediter är inflation nödvändigt för att samtliga parter ska kunna betala sina lån. Vid motsatsen, deflation, kan det i längden bli omöjligt att betala sina skulder.
Hur Riksbanken mäter inflation
Hur vet Riksbanken att den ligger i linje med inflationsmålet? Det mäts genom olika inflationsmått. Vanligast är ”KPI” eller ”KPIF”. KPI står för konsumentprisindex och ska avspegla hur konsumentpriser utvecklat sig under den senaste tolvmånadersperioden. Sedan 2017 har Riksbanken KPIF som målvariabel för inflationsmålet. KPIF består av jämförelser mellan olika konsumentpriser, så som boendekostnader, kläder, livsmedel, transporter och energi. Skillnaden är att i KPIF tas ingen hänsyn till förändring i räntekostnader hos hushållen.
Hur påverkar aktiemarknaden – inflationsskydda portföljen
Det finns inga enkla svar på hur det är bäst att placera sina tillgångar i perioder av hög inflation, förutom att diversifiering blir än viktigare än innan. Det kan vara klokt att diversifiera portföljen ytterligare mellan olika tillgångsklasser – till exempel råvaror. Guld har över långa tidsperioder visat sig vara en bra värdebevarare. Fiatvalutor en dålig sådan. En fiatvalutas medellivslängd är cirka 30 år. Guld som råvara har behållit sitt värde över årtusenden.
Att ha pengarna under madrassen kan vara förödande vid ökad inflation. Det blir viktigare att hålla koll på realavkastningen ju högre inflationen är. Realavkastning innebär avkastningen minus inflation. Det som din köpkraft faktiskt ökat med efter man tagit hänsyn till inflationen.
Ofta leder hög inflation till att centralbanken behöver höja reporäntan. Investerare kan då få ett bättre alternativ till aktier genom att få högre avkastning på sina ränteplaceringar. Det gör att investerare inte är beredda att betala lika höga multiplar för sina aktier, vilket i sin tur kan göra att kapital omplaceras från aktier till räntor.
Tiden är investerarens bästa vän. Diversifiering den enda gratislunchen. Viktigare än någonsin är att under perioder av inflation förstå vad du köper, att spara långsiktigt, sprida dina risker, hålla dig informerad och att spara regelbundet.
Källor:
Postkodlotteriet.
Brittiska SCB.
Riksbanken.
Bryan, Michael F., 1997. ”On the Origin and Evolution of the Word Inflation”.
Fördjupa dig:
Ray Dalio – How The Economic Machine Works (Youtube).
Peter Schiff – How an economy grows and why it crashes.
