Vad är grejen med inflationen? Här tittar Hugo Burén närmare på fenomenet och dess effekter på marknaden.
Är det något som präglat börsen 2021 och inte minst det nuvarande årets inledning är det oron för inflation. Oavsett om jag skrollar genom ekonomisidorna eller bara pratar med aktieintresserade bekanta så dyker ofta snacket om inflation upp. I surret runtom mig nämns ofta inflationen som ett framtidshot och då gärna i kombination med kommande räntehöjningar. Detta är helt klart något som låter viktigt och kanske därav nödvändigt att försöka lära sig lite mer om. Så vad är då egentligen grejen med inflation och vad innebär det i praktiken för oss som försöker förstå ekonomin?
Inflation innebär i korta drag att penningvärdet minskar. Alltså att värdet på pengar minskar i relation till vad du kan köpa för dem, deras så kallade köpkraft. Ett exempel i praktiken är hur du ett år kan köpa en glass för 15 kronor som bara ett år senare kostar 20 kronor. Ingenting annat med glassens egenskaper i sig har förändrats, alla andra glassvarianterna har dessutom också ökat i pris. Grundprincipen och förklaringen till denna prisförändring är att det vid år två finns mer pengar i systemet vilket försämrar det relativa värdet som 15 kronor för med sig. Tack vare att det vid år två finns mer pengar i omlopp krävs nu 20 kronor för att konkurrera med de andra köparna om att få köpa den där glassen. Men detta förutsätter också att utbudet av glassar inte heller ökar från år ett till år två. Ökar utbudet lika mycket som penningmängden ökar uppstår alltså ingen inflation.
MISSA INTE: Fyra vägvinnande investeringstips
Inflation i dagens ekonomi
Varför inflationssnacket just nu är så påtagligt kommer sig av att vi börjar se exakt sådana tendenser i världsekonomin. Inflationen har nått den högsta nivån på flera årtionden i många av Europas länder, men även i USA. Förenklat beror det på en hög efterfrågan i den globala post-pandemiska världen och då i kombination med att det inte finns så mycket varor att köpa tack vare komponents- och leveransproblematiken. Lägg där till de enorma mängder pengar som många av världens stater har pumpat in i de ekonomiska systemen för att motverka ekonomiska kriser mitt under pandemins värsta tid. Detta blir kort sagt en bra grogrund för inflationen att växa, då det skapats mycket nya pengar i det ekonomiska systemet samtidigt som det finns allt mindre grejer att lägga de på.
Inflationen bör ur ett samhällsekonomiskt perspektiv hållas på en låg nivå då det minskar osäkerheten bland företag och hushåll. Företag vill kunna räkna på sin framtid på ett förutsägbart sätt. Prisstabiliteten skapar en bra grund för företag och kapitalmarknaden att kunna verka på. I ett företags investeringsverksamhet vill man kunna räkna på framtida pengaflöden, ibland kan det vara för att räkna på investeringars avkastning och ibland på framtida kassaflöden. Det sistnämnda är bland annat någonting som förekommer i en hel del aktievärderingstekniker där man räknar på framtida kassaflöde som underlag för en bolagsvärdering i dagsläget.
En osäkerhet om framtidens penningvärde skapar därför höga räntor vid utlåning och svårigheter att räkna på framtida investeringar. De höga utlåningsräntorna säger sig självt. Om du som kapitalägare ska låna ut pengar under osäkra förhållanden vill du ha mer betalt då risken med din utlåning ökar. Det är precis som med allt annat. Höga risker betalar sig genom hög avkastning, men det sker också under mer oförutsägbara förhållanden.
Gynnsamma förutsättningar för företag att verka och investera på är en ekonomi där kostnaden för att låna pengar är låg i kombination med en förutsägbar utveckling av pengars värde. För om det är något som företag och börsen inte gillar så är det osäkerhet. När en ekonomi uppvisar de tendenserna kommer marknaden att straffa börsens aktiekurser och vice versa vid omvänt tillstånd.
Höjda räntor står för dörren
Höjda räntor är en väg att gå för att kyla ned ekonomin och inflationen, då dämpas både viljan till företagsinvesteringar såväl som viljan till konsumtion. En enkel delförklaring är att mer pengar går åt till att betala lån med de nya högre räntorna. Något som kan hålla ned konsumtionen bland både företag och konsumenter. Även viljan att ta nya lån minskar hos samtliga ekonomiska aktörer när kostnaderna för just det ökar. Kort sagt minskar efterfrågan i ekonomin, kalaset börjar dämpas och därav faller priserna.
Men även höjda räntor är något som tas emot på ett negativt sätt av börsen. USA:s centralbank Federal Reserve har redan börjat kommunicera om en räntehöjning senare i vår. På hemmaplan i Sverige har Riksbanken visserligen sagt att räntan inte kommer höjas tidigare än 2024, men flertalet investerare och banker räknar ändå på en tidigarelagd ränteförändring.
Någonstans här blir senaste tidens tråkiga börsutveckling begriplig och rimlig. Varken inflationsoro eller höjda räntor är något som investerare jublar över på marknaden.
LÄS OCKSÅ: Börsen – ett starterpack
