Vilken faktor är avgörande när miljardföretag skapas? Är det produktutvecklingen? Strategiska beslut och bolagets förvärv? Människorna som byggt det? Det finns antagligen inget facit – men när det kommer till Atlas Copco kan vi konstatera att det inte fuskats med någotdera. Från järnvägsverksamhet på 1800-talet till industrijätte som omsätter miljarder. I den här artikeln djupdyker vi i Atlas Copcos historia och vad som sått den framgång bolaget skördat genom åren.
Denna artikel framgår ursprungligen ur Stock Magazine nummer 4 2021
Atlas Copco är en riktig spararklassiker. Sett till börsvärde är det Stockholmsbörsens näst största företag. Endast svensk-brittiska läkemedelsföretaget Astra Zenica ligger före på listan. Miljontals svenskar har genom åren fått ta del av bolagets goda avkastning. Antingen genom direktägande i aktien, via investmentbolaget Investor eller genom fonder. Vissa företag går det att få känslan av att de har funnits i all evighet, men precis som andra globala bjässar har Atlas Copcos väg till ställningen år 2021 kantats av flera kriser och utmaningar. Med uthållighet, innovation och anpassning har företaget blivit ett av Nordens absolut största.
Italienska uttrycket “La Vecchia Signora” betyder ”Den gamla damen” på svenska och är smeknamnet på italienska fotbollsklubben Juventus. Klubben har fått smeknamnet som hänvisar till klubbens anrika historia då det svartvita Turingänget anses vara det första riktigt framgångsrika fotbollslaget i Italien. ”Den gamla damen” är kort och gott ett annat sätt att beskriva ”Ett gammalt fint lag”. Även om likheterna mellan Atlas Copco och Juventus både börjar och slutar där är Atlas Copco onekligen ”ett gammalt fint bolag”. Ett ”fint bolag” är ett uttryck som ofta överanvänds i aktievärlden, men om det är något bolag som skulle kunna patentera det epitetet så är det just Atlas Copco.
LÄS OCKSÅ: Verkstadsklustret som byggt Sverige
1873: AB Atlas grundas
År 1870 höll Eduard Fränckel, som var maskindirektör på Stockholms Järnvägar, ett föredrag i huvudstaden. Han frågade sig varför det inte fanns något svenskt företag som specialiserade sig på järnvägsprodukter trots att tillgångarna och förutsättningarna i Sverige för tidpunkten var goda. I publiken satt André Oscar Wallenberg, som tidigare grundat Stockholms Enskilda Bank. Wallenberg tog möjligheten i egna händer och startade tillsammans med tre affärspartners Aktiebolaget Atlas. En förutsättning var att Eduard Fränckel skulle gå in som vd och 1873 var grundandet klart. Namnet hämtades från den grekiska mytologin och titanen Atlas. Atlas huvudfokus var initialt produktion och försäljning av material till Statens Järnvägar.
Vid grundandet var Sverige ett annat land än det är i dag. Det var under den tid då en femtedel av befolkningen emigrerade till USA i hopp om fler arbetstillfällen. Samma år som grundandet av Atlas inträffade det sista utbrottet av kolera i Sverige, Oscar II kröntes till kung av både Sverige och Norge och börsen i Wien kraschade. Europa gick in i en lågkonjunktur som varade till 1896. Förutsättningarna vid grundandet var därmed inte de bästa.
De första åren såg lovande ut för Atlas, men recessionen blev tuff och efterfrågan började sina. Mellan 1875–1879 sjönk produktionsvärdet drastiskt med nästan 70 procent. Företaget försökte i stället bredda sig. Bland annat byggdes Vasabron i Stockholm i AB Atlas fabriker på Atlasområdet i Vasastan. Atlas var fortsatt inriktat på kommunikationer och började bland annat tillverka hästspårvagnar vid sidan av järnvägsmaterial och lokomotiv.
1890: AB Atlas blir ”Nya AB Atlas”
Resultaten gick inte som önskat, men likt andra företag som överlevt sekel är anpassning och förändring ledordet. 1890 rekonstruerades Atlas och blev ”Nya Aktiebolaget Atlas”. De gamla ägarna förlorade sina investeringar i bolaget och bland annat drabbades Wallenbergfamiljen av förluster på två miljoner kronor. Enligt ekonomifakta.se motsvarar det ungefär 121 miljoner kronor av dagens penningvärde. Företaget diversifierade sig och utökade sina produktionsområden till bland annat kommersiella centralvärmesystem och verktygsmaskiner.
Tidigt 1900-tal: Sista loket rullas ut och Atlas byter spår
Efter en studieresa i USA och England kom ingenjören Gustaf Ryd tillbaka till Sverige med en nithammare och en tryckluftsdriven hammare. Produkterna skulle visa sig bli vitala i Atlas utveckling. Atlas började tillverka reservdelar till maskinerna och 1901 inleddes en tillverkning på kontinuerlig basis av tryckluftsverktyg. Tidigt 1900-tal kom Atlas bland annat ut med en egentillverkad kompressor och företagets första bergborr. De tidigare borrarna var tunga och svåra att navigera. Atlas nya bergborr ”Cyclops” var lätt och kunde manövreras av en enskild arbetare vilket inte varit möjligt tidigare.
1914 stod tryckluftsgrenen för mer än halva företagets omsättning och var dessutom mer lönsam än tillverkningen av lok och lokvagnar. Tre år senare rullades det sista loket ut ur Atlas fabriker och Atlas växlade spår. Tryckluftsverksamheten fortsatte accelerera med vinstmarginaler på 50 procent.
1917: Nya Atlas AB blir AB Atlas Diesel
Samtidigt som Nya Atlas tuffade på med järnvägsverksamhet, centralvärme och tryckluftsverksamhet hade wallenbergarna startat AB Diesels Motorer. Näringslivsfamiljen var tidig med att se potentialen i dieselmotorn och i samma veva som tryckluftsverksamheten utökades köpte wallenbergarna produktionsrättigheterna för dieselmotorer i Sverige år 1898. Företaget döptes till AB Diesels Motorer. Bland annat kultiverades Rudolf Diesels motor här. Ingenjören Jonas Hesselman konstruerade ett reversibelt system som gjorde det möjligt för motorn att byta riktning framåt och bakåt. Uppfinningen var revolutionerande och innebar bland annat att det gick att börja använda dieselmotorn på fartyg.
1917 gick Nya Atlas samman med Diesels Motorer och blev AB Atlas Diesel. 1927 flyttade bolaet till Diesels Motorers anläggning i Sickla där huvudkontoret finns än i dag, i sällskap av en testgruva som finns under huvudkontoret där det testas nya produkter och lösningar. Järnvägsverksamheten hade därmed ersatts av dieselmotorer och det nya bolaget präglades av grenarna tryckluft, kompressorer och dieselmotorer.
MISSA INTE: Så analyserar du verkstadsaktier
1956: Atlas Diesel blir Atlas Copco
Under depressionen på 1930-talet gick dieselverksamheten svagt samtidigt som tryckluftsverksamheten fortsatt var stark. Precis som när Atlas övergav järnvägsverksamheten tvekade företaget heller inte att släppa dieselverksamheten efter en kraftig nedgång. Dieselverksamheten avvecklades därför 1948 och eftersom Atlas Diesel inte längre var relevant föll nya bolagsnamnet på Atlas Copco. Namnet kom från ett belgiskt dotterbolag som förvärvats vid namn ”Compagnie Pneumatique Commerciale”.
I slutet av 2021 har Atlas Copco kunder i 180 länder med fyra affärsområden: kompressorer, industriteknik, energiteknik och vakuumteknik. Kompressorområdet är fortsatt det mest framgångsrika och står för nästan hälften av bolagets omsättning.
Utan Wallenberg – inget Atlas
Nästan 150 år efter grundandet är Atlas Copco ett av Sveriges äldsta bolag. En röd tråd för många företag som överlevt sekel är långsiktigheten och anpassningsförmågan. Atlas hade kunnat gå i konkurs redan på 1800-talet, men Wallenbergfamiljen valde att skjuta till nytt kapital och satsa på nya affärsområden. Atlas har alltid haft stort fokus på innovation och ingenjörsskap. Det har gjort att bolaget kan stoltsera med flertalet vid tidpunkten viktiga uppfinningar och lösningar. När Atlas inte längre såg potential i järnvägsverksamheten, som var företagets huvudfokus vid grundandet, tvekade bolaget inte att byta spår. När dieselverksamheten, som hade högre status och ansågs finare än tryckluftsverksamheten, gick svagt övergavs även den.
Utan förändring – ingen utveckling. Utan wallenbergarna – inget Atlas Copco.
FAKTA
Det här är Atlas Copco
645 miljarder börsvärde.
43 000 anställda.
102 miljarder kronor omsättning.
54 miljarder eget kapital.
15 miljarder i vinst 2020.
Kunder i 180 länder.
Fotnot: Informationen hämtad den 3 november 2021.
