Var femte svensk direktäger aktier och åtta av tio svenskar fondsparar privat. Siffrorna gör att svenskarna tillhör världseliten bland småsparare världen över. Det direkta aktieägandet ökar kraftigt och är i dag större än det någonsin varit. Från att handel på Stockholmsbörsen till en början enbart var ett privilegium för några få är det i dag, 2021, öppet för alla.
Denna artikel framgår ursprungligen ur Stock Magazine nummer 3 2021
För att kunna greppa Stockholmsbörsens historia behöver vi först reda ut relevanta begrepp. Det är lätt att missta ”börsen” för en aktionsplats för aktier, men faktum är att världens första börs grundades långt innan världens första aktiebörs.
1309: Världens första börs?
Ordet ”börsen” kommer från den belgiska handelsmannen ”Van Der Beurze” som 1309 började bedriva varukontraktshandel med andra affärsmän i sitt hem. Intresset växte och så småningom anslöt fler affärsmän vilket gjorde att man började med öppen aktionshandel för värdepapperna, likt dagens börshandel. Det dröjde dock flera århundraden innan börserna fick dagens utformning med aktiehandel som primär handelsvara.
1778: Börshuset står klart
Stortorget vid Gamla Stan i Stockholm är händelsecentrum för flertalet signifikanta vingslag i den svenska historien. Det var här Stockholms blodbad ägde rum och där Kung Erik XIV år 1563 stadgade att Stortorget skulle bli Stockholms nya handelsplats. Det dröjde däremot till 1700-talet innan det beslutades att ett börshus skulle byggas. 1778 stod ”Börshuset” klart. 1700-talets börs var olik den börs vi känner i dag. Samtliga varor förmedlades av mäklare som staden utsett och var specialiserade inom ett specifikt område. Det kunde vara spannmål, specerier eller brännvin.
1848: Aktiebolagsformen
Sverige följde efter Europa i aktiebolagsutvecklingen och antog 1848 aktiebolagsformen. Det betydde att bolagsägarna inte längre var personligt ansvariga för företagets tillgångar och skulder. Aktiebolaget var i stället en juridisk person. Aktiebolag är en samhällsuppfinning som tillkommit för att främja näringsverksamhet. Innan aktiebolag fanns var det en enorm personlig risk att bedriva företag då man alltid var personligt ansvarig för företagets skulder.
1863: Stockholmsbörsen grundas
Backar vi bandet 170 år fanns enbart tio noterade värdepapper. I Sverige fanns ett stort behov av finansiering då rederier, gruvor och järnvägsbyggen uppkom med hög hastighet. Det ledde till att en av de utsedda stadsmäklarna, C. G. Hierzéel, ansökte till Stockholm Handelsförening om att få bedriva en fondbörs för handel med: ”Fondpapper, Lottbref, Obligationer och Actier”. 4 februari 1863 hölls första aktionsutropen på den nya ”Stockholms Fondbörs”. Det är det datum vi brukar tillskriva den svenska börsens födelse. En aktie som handlades redan första dagen var försäkringsbolaget Skandia som är verksamt än i dag. Sedan 2006 är bolaget dock avnoterat.
Handelsvolymerna var låga under börsens begynnelse. Värdepappershandeln bedrevs av stadens mäklare som var få till antalet. För att kunna handla var man tvungen att gå till börshuset och delta i aktionsutropen. <
1907: Kraven sänks och handeln tar fart
För att kunna bedriva handel på börsen och mäkla värdepappersaffärer krävs det än i dag att man är börsmedlem. Kring sekelskiftet fanns enbart fyra börsmedlemmar i form av mäklare. För att stimulera handeln sänktes år 1907 kraven för att bli börsmedlem och bankerna fick tillstånd att handla på börsen. Två år senare hade antalet börsmedlemmar gått från fyra till 30.
1918: Stockholmsbörsen moderniserar med ny teknik
Stockholmsbörsen har flera gånger varit i framkant vad gäller att tekniskt utveckla börsen. När man föreställer sig 1920-talets börsgolv ser man framför sig gapande mäklare som ropar ut diverse köp- och säljkurser. Innan 20-talet var det tvunget att vara på plats i börshuset för att göra affärer. 1918 byggde svenska LM Ericsson ett, vid den tiden, modernt handelssystem. Från att ha varit en högljudd aktionsplats blev Stockholmsbörsen i stället ”världens tystaste börs”. Mäklarna kunde enkelt knappa in sina köp- och säljkurser. Börsen blev hetare än någonsin tidigare och omsättningen uppgick till frapperande 1,5 miljarder kronor för helåret – ett rekord som stod sig ända till 1972.
1932: Kreugerkraschen
I västvärlden var 1920-talet en glad period. Tekniken förbättrades i såväl radioapparater, telefoner som vitvaror. I USA blomstrade ekonomin. Bilförsäljningen ökade vilket gav arbetstillfällen. I Sverige var det inte lika optimistiskt på grund av ett instabilt politiskt läge. Börserna utvecklade sig positivt fram till ”The Great Crash” 1929. Amerikanska börsen peakade den 3 september 1929. Två månader senare hade 40 procent av börsvärdet eroderats.
Kraschen föranledde den stora depressionen i Europa och ledde fram till att Ivar Kreuger, en av Sveriges största företagsledare, fick problem. Han var en offensiv affärsman med hög belåning. I början av 1930-talet började flertalet finansiärer säga upp sina lån. 64 procent av den totala omsättningen på Stockholmsbörsen svarade Kreugers företag för och när finansmannen sedermera tog sitt liv och företaget gick i konkurs gav det stora konsekvenser för Sveriges ekonomi.
MISSA INTE: Så fungerar världens börser
1985: Dagens börs utformar sig
Efter depressionen dröjde det till 1950-talet innan börsen hade återhämtat sig. Börsen var sig relativt lik fram till 1979 då Stockholms Fondbörs fick monopol på aktiehandel i Sverige. Finansmannen Olof Stenhammar såg här ett kryphål och startade 1984 bolaget Optionsmäklarna (OM) då optionshandeln inte var monopoliserad. OM var en modern pionjär inom den digitala handeln och var en av världens första börser utan fysiskt handelsgolv.
Stockholms Fondbörs konkurrerade under den här perioden med Optionsmäklarna. Under 1980-talet gick börsen urstarkt vilket ledde till att ansökningarna om att bli börsmedlemmar ökade kraftigt. För att kunna tillgodose det var ett nytt börshus nödvändigt. Den nytillsatte börschefen Bengt Rydén såg att aktiehandel höll på att globaliseras. I stället för ett nytt börshus satsade det på att utveckla ett datoriserat handelssystem, kallat ”SAX”.
1993: Börsen öppnar upp sig
1992 avskaffades aktiemonopolet och året efter ombildades börsen till att bli ett vinstinriktat aktiebolag utan ägarrestriktioner. Vem som helst kunde bli börsmedlem och distanshandel från utlandet blev möjlig.
1998: OM och Stockholms Fondbörs går samman
Optionsmäklarna började aggressivt köpa andelar i Stockholms Fondbörs och 1998 gick Stockholms Fondbörs AB och OM Stockholm AB samman och blev ”OM Stockholmsbörsen AB”. Förvärvståget fortsatte och 2004 förvärvade OM Stockholm AB Helsingforsbörsen och året efter förvärvades Köpenhamnsbörsen. Vid det här laget bytte även OM namn till ”OMX”.
2007: Nasdaq köper OMX
2007 köpte Nasdaq upp OMX för 32 miljarder kronor och Nasdaq OMX Group bildas. Nasdaq är än i dag ägare av Stockholmsbörsen. Från att mäklare stått på Stortorget i Gamla Stan och ropat ut köp- och säljkurser uppdateras dessa nu automatiskt varje sekund. En vanlig dag omsätter Stockholmsbörsen cirka 10 miljarder kronor och aktier byter ägare varje millisekund.
Vad är en aktie egentligen?
Trots att skillnaderna är stora jämfört med för 250 år sedan är börsens fundament sig fortsatt likt. Börsen är inte en plats där meningslösa papper byter ägare. Det är en plats där företag kan få in kapital och växa och där du som småsparare har möjlighet att ta del av avkastningen från dessa verksamheter. Atlas Copcos grävmaskiner bygger vägarna. Ica och Axfood handlar du din mat hos. Skanska och Peab bygger våra skolor och bostäder. En aktie är ett faktiskt bevis på att du äger en del av ett företag.
Om du 2012 skulle köpt en Tesla Model S hade den kostat dig runt 700 000 kronor. 2021 skulle den vara värd omkring 400 000 kronor. Hade du i stället lagt samma summa på att köpa Tesla-aktier skulle dessa vara värda nästintill 100 miljoner kronor nu. Det är värt att ha i åtanke när du gör ditt nästa konsumtionsköp.
LÄS OCKSÅ: Svenskaktier utanför gränserna
