Att investera i aktier och fonder på Istanbulbörsen är ingenting för den nervsvage. Men trots en ofta förekommande turbulens finns det stor potential att hitta spännande bolag på den turkiska marknaden på längre sikt, enligt Emre Akcakmak. ”Det gäller verkligen att känna sin risk”, säger experten..
Denna artikel framgår ursprungligen ur Stock Magazine nummer 2 2021
När det kommer till både den ekonomiska och börsmässiga utvecklingen i Turkiet går det att räkna med en sak.
Att det kommer att hända oväntade saker – såväl negativa som positiva.
– Det går ofta väldigt fort. Titta bara på de senaste nyheterna, säger Emre Akcakmak, som tidigare förvaltade fonden ”East Capital Turkey” och alltjämt arbetar som rådgivare på bolaget.
Emre Akcakmak hänvisar till beskedet att president Recep Tayyip Erdogan beslöt sig för att byta ut centralbankschefen Nagi Agbal den 21 mars. Det var tredje gången sedan sommaren 2019 som en person fick lämna posten. Naci Agbals tid på positionen tog slut efter att denne höjt styrräntan med mer än de förväntade 200 räntepunkterna till 19 procent.
Recep Tayyip Erdogan har kallat höga räntor för ”roten till allt ont” och Naci Agbals avsked tvingade fram ett stort ras på Istanbulbörsen. Även turkiska valutan liran fick rejält med stryk och föll över 15 procent mot amerikanska dollarn.
– Det här gör investerare tveksamma. Han (Naci Agbal) fick gå utan någon egentligen tydlig anledning och nu börjar ju folk fundera på vad som ligger bakom det. Det var inte så att centralbankschefens politik var av mirakelkaraktär, men han stabiliserade värdet på liran och börskurserna steg kraftigt. Det är klart att det blir funderingar om det här kommer att innebära ett steg tillbaka.
Emre Akcakmak noterar att Turkiet, som nu har fått Sahap Kavciouglu som ny centralbankschef, har fått stor plats i ekonomipressen världen över. Men att det inträffar händelser som sätter sentimentet ur spel är inget som är nytt för honom.
– Turkiet har alltid varit en marknad full av överraskningar. Men det slår åt båda hållen. Den turkiska ekonomin är väldigt motståndskraftig och har tagit sig igenom många större kriser tidigare. Inte minst den allra största 2001, men även i samband med den globala finanskrisen 2008 och olika inhemska kriser så som kuppförsöket i sommaren 2016.
Han lyfter fram den underliggande stabiliteten, den stora exportpotentialen, en i mångt och mycket ung, välutbildad befolkning och det geografiska läget med närhet till och närvaro i både Europa och Asien som några av landets fördelar. Den turkiska BNP-tillväxten var stark under 2010-talet, men föll tillbaka en aning under det starkt coronaviruspåverkade 2020.
I navet och 15-miljonersstaden Istanbul, som tillsammans med huvudstaden Ankara spelar huvudrollen i ekonomin, går gränsen mellan kontinenterna. Det bor sammanlagt över 80 miljoner människor i hela Turkiet och ekonomierna ser väldigt olika ut och utgörs av skilda typer av sammansättningar i de olika delarna av landet, konstaterar Emre Akcakmak.
LÄS OCKSÅ: Världsläget: Räntan i kikaren
Emre Akcakmak har tidigare förvaltat en Turkietfond och arbetar nu som rådgivare på East Capital. Foto: East Capital.
Möjligheter att förbättra
Borsa Istanbul är namnet på den turkiska börsen som är hemmahörande i kvarteret Sariyer, placerat långt österut på den västra, europeiska sidan.
– Tyvärr är aktiemarknaden inte så sofistikerad. Jag tycker inte att den är en särskilt bra representant för ekonomin i sin helhet. Av de 500 största bolagen som finns i landet är det kanske 150–200 som är noterade, säger Emre Akcakmak.
Han gör en jämförelse med Polen och Ryssland som han anser har lyckats bättre med sina transformationer och att deras index speglas mer av intressanta bolag som symboliserar den nya ekonomin.
– Många gamingbolag har lyckats bra på polska börsen och i Ryssland finns spännande noterade bolag som Yandex och Ozon.
Istanbulbörsens topp 100-lista består till stora delar av teleoperatörer och bank- och finansbolag, betonar förvaltaren.
– Det är ironiskt att en ung ekonomi, som Turkiet, har en börs som ser så gammaldags ut. Vi har inget större utbud av e-handels- och fintechbolag som är listade.
Vad beror det här på?
– Det är typiskt att när saker och ting börjar se bättre ut så inträffar en negativ överraskning som skakar om. Investerare räds att inflationssituationen ska bli sämre och att det ska ge bolagen problem. Det gör ju även de mindre bolagen mer försiktiga. De vill ju få en så bra och rättvis värdering som möjligt om de ska gå på börsen. Det var färre än tio IPO:s (nynoteringar) på Borsa Istanbul under ett annars väldigt hett 2020 på noteringsfronten.
På längre sikt tror Emre Akcakmak dock att fler och fler bolag inom den nya ekonomin kommer att dyka upp på Istanbulbörsen.
– Successivt kommer det nog att ske en transformation. Det finns många bolag som har en väldigt stor potential som inte finns på börsen just nu.
MISSA INTE: Är det värt att bry sig om en aktiesplit?
Kopplingar till Sverige
Det finns dock ett flertal börsnoterade bolag som är spännande och som du svensk konsument mycket väl kan känna igen.
Turkcell, som uppmärksammats mycket i svenska medier på grund av sin krångliga ägarstruktur där bland annat Telia funnits med på listan med en betydande andel, är den ledande mobiloperatören i landet.
– Det är ett väldigt spännande bolag som även är skickligt inom tech. De har många egenutvecklade appar och olika sätt som de tjänar pengar på. Turkcell är välskött, har höga marginaler och är bra på innovation. Bolaget vinner många licenser inom 4G och 5G när de lottas ut. Men Turkcell värderas som en vanlig, lite tråkig operatör, säger Emre Akcakmak.
Bryggeriet Efes, vars drycker går att köpa på Systembolaget, och livsmedelsbolaget Ülker, där bland annat dess kakor går att införskaffa i flera butiker, sticker också ut.
– Sedan är Turkish Airlines ett väldigt starkt varumärke. Men på den punkten har Turkiet misslyckats en aning. Landet har inte varit så bra på att ta egna varumärken till marknaden. Ta biltillverkning som ett exempel. Det tillverkas en miljon bilar i Turkiet varje år som går på både inhemsk och global export. Men bilarna går under andra varumärken, så som Fords, konstaterar Emre Akcakmak, och fortsätter:
– Det är en skillnad mellan Sverige och Turkiet, att Sverige har lyckats kapitalisera mer på och tydliggöra sin kvalitet i större utsträckning. Det är ju inte svårt att avgöra vilket varumärke som är starkast av Electrolux och Arcelik. Trots att Arcelik nästan är lika stort som Electrolux.
Investmentbolag och konglomerat är, precis som i Sverige, populära i Turkiet. Det mest kända kan vara finansfamiljen Koç:s bolag Koç Holding som det går att dra en parallell till wallenbergarnas Investor med. Koç Holding har en egen bank, Yapi Kredi Bank, och en diversifierad portfölj som innehållet alltifrån bolag inom biltillverkning till hushålls- och vitvaruprodukter.
– Koç Holding har varit med i många decennier. Det är ett väldigt välstrukturerat och respekterat bolag.
Emre Akcakmak berättar att de kraftiga begränsningar som genomförts i Turkiet i samband med covid-19-utbrottet har ökat på intresset för aktieaffärer bland människorna i landet och att turerna kring Robin Hood har spätt på detsamma.
– Men det finns varken samma kultur eller system för att investera över tid som det gör i Sverige. Det svenska pensionssystemet är mycket bättre och i Turkiet är inte tillgängligheten likadan som den är i Sverige. Det finns inte samma skyddsnät.
Vad är viktigt att känna till för en person som är intresserad av att investera i Turkiet?
– Det finns politisk risk, valutarisk och även andra risker så som hur inflationen utvecklas. Men den allra största risken är att investera mitt på toppen av cykeln. Om du tror för mycket om dig själv och satsar kortsiktigt när cykeln är på sin peak riskerar du att förlora mycket pengar, säger Emre Akcakmak, och tillägger:
– Volatiliteten kan bli väldigt stor. Det är ett måste att du känner din egen risk och har din tidshorisont klar för dig.
Det bor cirka 80 miljoner människor i Turkiet – varav omkring 15 miljoner lever i Istanbul. Foto: Unsplash.
