Börsen fortsätter att takta på och vi kan glädja oss över den finfina avkastning som årets första fyra månader har levererat. I skrivande stund noteras OMXS30GI på +21,36 procent hittills i år.
Denna artikel framgår ursprungligen ur Stock Magazine 2 2021
Samtidigt höjs rösterna i en sällan så het debatt mellan optimisterna och pessimisterna. Pessimisterna varnar för en börs på all time high och för stigande multiplar där det kan konstateras att p/e-talet på OMXS30 har stigit, de senaste tolv månaderna, från 16,5 till 19,3 på innevarande års förväntade vinster. Dessutom skymtas ett inflationsmonster vid horisonten med tillhörande ränteoro.
I den andra ringhörnan hittar vi optimisterna som framhäver att börsen på ATH bör vara ett normalläge och att återstarten från pandemin, påhejad av centralbankerna, kommer leda till ett kosläpp och en konjunkturuppgång som vi inte skådat på många år. Vilka som har rätt återstår att se. En sak är däremot säker: De ofta fullinvesterade optimisterna har fått uppleva ett trevligt år på börsen så här långt.
De senaste årens ljumna konjunktur, där Riksbanken spänt bågen för att få igång normala konjunkturella svängningar, har inte gett något resultat mer än att ha skapat bilden av ett nytt normalläge med låg inflation och därigenom historiskt låga räntor. Dessa räntor har inte bara spätt på en sällan skådad skuldexpansion, utan de senaste åren har denna rusning även nått aktiemarknaden.
Då fler och fler investerare har börjat räkna med en väldigt låg ränta under lång tid framöver har DCF-kalkylerna då särskilt gynnat små, snabbväxande bolag med förhoppningsvis stora kassaflöden långt in i framtiden. Dessa bolag, som ofta återfinns i techsektorn, har varit de största dragloken i de breda aktieindexens rörelser. Sedan kom covid-19 …
LÄS ÄVEN: Är det värt att bry sig om en aktiesplit?
Med hjälp av fjolårets usla ekonomiska siffror finns nu förutsättningar för en stor vändning och att de traditionella svängningarna i ekonomin med tillhörande inflation och ränta kanske är tillbaka. Det skulle innebära att investerarna kommer behöva justera räntan i DCF-kalkylerna som i stället skulle lyfta fram större och mer klassiska värdebolag framför tillväxtbolagens höga värderingar relativt de närmsta årens kassaflöden. Det kan riskera att göra stora avtryck i bolagens aktiekurser, men än är trenden långtifrån säkerställd.
När denna text skrivs noteras den amerikanska 10-åriga statsobligationen på en ränta om 1,63 procent. Det är mycket nära den lägsta nivån någonsin. Ändå har det fått marknaderna att reagera. När räntan för en dryg månad sedan noterade 1,73 procent klargjorde centralbanken Federal Reserve att räntan, med hjälp av deras stimulanser, kommer att hållas låg under en lång tid framöver.
Sedan dess har läget på marknaden varit lugnt, men alltjämt med en ökad inflation kommer räntan vara svårare att tygla.
På bolagsfronten har vi nu fått in nästan alla rapporter från årets första rapportperiod. Även denna period kantas av en omvärld med mycket hårda restriktioner. Trots detta har de flesta bolag på Stockholmsbörsen skött sigriktigt bra och rapporterat fina siffror. Det har till viss del underbyggt de högre aktiekurserna.
De stora möjligheterna skymtas dock under det närmsta året, där euforin sällan varit högre. Inköpschefsindex för industrin nådde exakt de högsta noteringarna någonsin och orderstockarna växer kraftigt.
Det kan konstateras att nu, mer än tidigare, handlas inte de flesta bolag på nuvarande kvartals prestationer eller vinster. Förväntningarna på den närmsta framtiden är högre än någonsin vilket är helt avgörande för aktiekurserna.
Kommer de att uppnå de högt ställda förväntningarna och belöna aktieägarna med högre vinster eller är förhoppningen av den värld som väntar efter pandemin för positiv? Om bolagen trots allt infriar förväntningarna, vad händer då med räntan?
MISSA INTE: Sparstjärnans succé – blev miljonär ett år i förtid: ”Ska nå mitt nya mål före 35”
