Köper du en globalfond med hopp om jämn exponering mellan alla världens nationer blir du snabbt besviken. En globalfond består till majoritet av amerikanska värdepapper, vilket förklarar sig i landets historiskt snabba expansion.
Denna artikel framgår ursprungligen ur Stock Magazine nummer 3 2020
Innan industriella revolutionen var fattigdomen utbredd över stora delar av Europa. Det var ont om odlingsbar mark och förnödenheter. Under jordbruks- och vetenskapsrevolutionen, när majoriteten av världens befolkning levde som bönder, befann sig världsekonomin i många år utan påtaglig produktivitetstillväxt. Människor blev helt enkelt inte rikare. Det enda sättet att bli rikare var att erövra sin rikedom från någon annan.
Immigrationen
Självständighetsförklaringen av USA 1776 var startskottet till världshistoriens snabbaste nationalekonomiska expansion. Europa var på den här tiden överbefolkat och fattigt. Mellan 1840–1914 utvandrade omkring 50 miljoner människor från Europa till USA i hopp om att få det bättre. Gratis mark utlovades till de som valde att bosätta sig i USA. Landet hade religionsfrihet och ryktet om ett bättre liv i Amerika spred sig. Amerika expanderade, Louisana köptes från Frankrike, USA erövrade Florida och Texas av Spanien samt delar av Mexiko.
LÄS OCKSÅ: Så investerar du i USA
Under samma epok hittades guld i olika delar av USA. Det accelererade befolkningstillväxten då många åkte till Amerika för att söka efter rikedomar. ”Köp bolagen som tillverkar spadarna, inte de som letar efter guldet”, är ett gammalt ekonomiordspråk som syftar till att producenterna av spadar till guldgrävarna kapitaliserade mer på guldruschen än lyckosökarna själva. Miljontals driftiga européer emigrerade till USA för att få mark och bosätta sig, för att sedan ett par generationer längre fram hamna på ett fabriksgolv och bli fundamentala pusselbitar i den amerikanska industrialiseringen.
Industrialiseringen
När människan upptäckte att värme kunde driva rörelseenergi var USA snabbt med att agera. När tågrälsen uppfanns investerades det i att skapa världens bästa järnvägar. USA hade billig arbetskraft från Europa och stora naturtillgångar. President Abraham Lincoln satsade på tågförbindelser och inhemsk produktion. Nationen låg i teknologisk framkant på ett sätt som kan liknas med den teknologiska framkant USA har haft under den digitala revolutionen.
USA gick om Storbritannien i stålproduktion, vilket på den tiden var en internationell kraftmätare. Exporten ökade och fler människor sysselsattes och fick pengar att konsumera. En av symbolerna för USA:s framväxt var Andrew Carnegie, en av de miljontals människor som emigrerade till USA under 1800-talet. Andrew Carnegie var en entreprenör som kom att bygga upp ett av världens största stålimperier, vilket sedermera gjorde honom till världens näst rikaste man.
Entreprenörer har varit essentiella för USA:s tillväxt och landet har fler exempel på världsentreprenörer än något annat land. I en global indexfond blir du i dag exponerad med mer än 10 procent mot företag som startats av amerikanska entreprenörer. Apple, Microsoft, Amazon och Facebook är några av dessa.
MISSA INTE: USA-förvaltarens vinnarrecept: ”Uppfylla kraven”
USA blir finansiell stormakt
I Kina har kris samma innebörd som möjlighet – något som amerikanerna verkar ha snappat upp. Förutom att inget väpnat krig utspelade sig på USA:s territorium under andra världskriget samt en god exportindustri under dessa år tog landet även mark ekonomisk-politiskt. Under 1900-talet med ekonomisk depression och världskrig följde de flesta länder ”guldmyntfoten”.
Det innebar att varje land garanterade att det gick att lösa in sin valuta mot guld. Problemet var att de flesta nationer behövde pengar för återuppbyggnad efter kriget och devalverade sina valutor mot guldet för att stimulera tillväxt. Valutorna var volatila vilket resulterade i en labil världshandel, som påverkade världsekonomin negativt.
Efter andra världskriget gjordes en överenskommelse i Bretton Woods, i delstaten New Hampshire, där den traditionella guldmyntfoten övergavs. Det beslutades att medlemsländerna i stället skulle ha en fast växelkurs mot dollarn, som i sin tur hade en fast växelkurs mot guld. Dollarn blev det nya guldet och den traditionella guldmyntfoten var bruten. Valutorna var fortfarande kopplade till guld, men nu via dollarn. Det var under samma konferens som både IMF och Världsbankens grundande kom till.
Bretton Woods-systemet fungerade bra till en början, men USA gick med kontinuerliga underskott för att finansiera olika projekt. Vietnamkriget bland annat. För att förbättra bytesbalansen och gynna inhemska företag devalverade USA dollarn, vilket i praktiken innebar att de devalverade guldet. Det medförde att flera länder ville sälja sina dollar mot guld. Det gjorde att Richard Nixon-administrationen beslutade att avskaffa dollarns fasta växelkurs mot guldet. Sedan 1970-talet är världsvalutorna inte kopplade till något annat än förtroende. Det kallas fiatpengar.
USA är än i dag världens största ekonomi. Flera av världens största företag är amerikanska och dollarn är intakt som världens reservvaluta. Olja prissätts i dollar och det ger valutan en konstant efterfrågan och håller uppe växelkursen.
Hur länge USA förblir världens ekonomiska stormakt återstår att se – men att USA gick från självständighetsförklaring till finansiellt världsherravälde på bara 150 år är en bedrift som inte nog kan uppmärksammas.
