Trots att pengar på ett sparkonto utan ränta kanske inte är det roligaste är det viktigt att skaffa sig en buffert som kan finnas där som en finansiell trygghet. ”Sätt upp realistiska mål”, säger Elin Agorelius, expert på privatekonomi.
Alla investerare drömmer om att se sina pengar växa i en jämn och förhoppningsvis relativt hög takt.
Beroende på vilken tidshorisont och ambition en individ har är det smart att satsa olika mycket av sitt kapital i aktier och fonder.
Men det finns också flera poänger med att vara noggrann och regelbundet se till att ha ett buffertsparande på ett konto med insättningsgaranti.
– Jag tycker att man ska se det som en krockkudde eller som en försäkring till sig själv. Livet händer och ibland kostar livet pengar. Pengarna man har som buffert ska vara lätta att komma åt när det är bråttom. Säg att du tappat bort nyckeln och måste byta lås för att komma in i lägenheten. Det kan bli dyrt och det är inget man kan skjuta upp, säger Elin Agorelius, tidigare chef för Ung Privatekonomi och expert på ämnet.
Hon berättar om ett eget exempel där bufferten kom att bli en nyckel.
– Jag var en gång med om att mitt extrajobb missade att betala ut lönen. Hade jag inte haft en buffert hade det blivit knäckebröd och vatten.
Elin Agorelius är noga att framhålla att allas finansiella förutsättningar ser olika ut och att det naturligtvis påverkar hur mycket som kan sättas undan. Det är sunt att ha realistiska målsättningar, anser hon.
SE ÄVEN: Så lyckas du med ditt aktiesparande
– Det kan vara dåligt för motivationen om man är student och sätter ett mål på 100 000 kronor direkt. Det kan kännas för långt bort och som för ett för högt hinder. Kanske känns det inte som att det är någon idé att ens försöka. Då blir det lättare att ge upp. Fundera på vad pengarna skulle kunna behövas till och vilka kostnader som kan tillkomma.
Att ha täckning för en månads utgifter kan vara en bra grundplåt för bufferten. Här räknar Elin Agorelius in hyra, el, bredband och annat som inte går att vara utan i vardagen.
Fokus på att dela upp
Elin Agorelius är tydlig med att bufferten ska kunna användas när som helst och att den därför passar bäst på ett sparkonto där du alltid vet var den finns.
– Om du exempelvis sparar till en kontantinsats och vet att du ska använda pengarna om kanske två–tre år kan du titta på konton där man kan låsa upp pengarna och få lite mer ränta. Avkastningen är inte enorm, men kör du ett konto med statlig insättningsgaranti blir det något i alla fall, säger hon, och fortsätter:
– Samtidigt som du precis som med bufferten på ett vanligt sparkonto vet vad du har. I vanliga fall brukar man prata om räntefonder på kort sikt. Det är inget jag hade satsat på i nuläget med tanke på hur räntenivåerna ser ut.
MISSA INTE: Proffsens tips: Aktierna som kan ge utdelning i höst
Går det att ha för mycket eller för lite på buffertfronten?
– Jag skulle säga att det är väldigt personligt. Bor man ensam i hyresrätt och har en regelbunden inkomst kanske man inte har lika många oväntade utgifter. Har man barn, djur och ett hus där saker kan behöva repareras finns det däremot mer som kan kosta extra.
Elin Agorelius rekommenderar att kolla in Konsumentverkets beräkningar för att få en bild av vad som är en lagom nivå för just dig sett till dina förutsättningar.
Det är betydelsefullt att ha en ordentlig buffert, men det är också ett måste att känna till att riktigt stora summor på ett sparkonto utan ränta blir en förlustaffär när det samtidigt råder inflation i Sverige.
– Då kommer vi in på det roliga: Investeringar. Pengar i aktier/aktiefonder. Vi snackar pengar som du vill ge ditt framtida jag kanske tio år in i framtiden. Här får du vara medveten om att pengarna kan föröka sig eller tappa i värde. Läs alltid på och var medveten om risken, säger Elin Agorelius.
YTTERLIGARE LÄSNING: Tankesätten som får dig att stå pall när portföljen lyser röd: ”Skriv ned och ifrågasätt”
