Råvaror och produkterna av det är ständigt närvarande i vår vardag och något vi är beroende av. Men hur lämpligt det egentligen är som investering och vilka olika alternativ som finns är varierande.
Råvaror är viktigt att som investerare ha en grundförståelse för. Dels som investeringsalternativ, eftersom guld exempelvis har en negativ korrelation mot börsen och förordas därför ofta som en hedge mot börsfall. Dels också för att många börsbolag är beroende av råvaror och dess priser. Till exempel kan lägre oljepriser, och därmed lägre bensinpriser, ge ett bolag som SAS rätt rejäl skjuts på sista raden i kvartalsrapporten, alltså vinsten. Så även om du inte planerat att investera i råvaror så kan det vara värt att ha lite koll på, ifall du äger bolag som påverkas av råvarupriser.
En överblick
Råvaror kategoriseras ofta på olika sätt. Ett vanligt sätt att se på det som att vi har mjuka råvaror (soft commodities) och hårda (hard commodities). Soft commodities är de som odlas eller växer fram såsom kakao, bomull och trävirke. Hard commodities extraheras eller bryts på olika sätt, exempel på sådana commodities är metaller, olja och naturgas.
Världens mest handlade råvaror är följande, enligt data från Futures Industry Association:
Brentolja
Stål
WTI-olja
Sojabönor
Järn
Majs
Guld
Koppar
Aluminium
Silver
Den omtalade oljan
Olja, eller petroleum, är egentligen döda växter och djur som inte hunnit förmultna. De blir till olja genom en process som på naturlig väg uppskattas ta 100 000 år De två vanligaste oljorna är Brent och WTI. Brentoljan kommer från Nordsjön och WTI (West Texas Intermediate) kommer från Nordamerika.
Det glimrande guldet och skinande silvret
Guld som investering är ett ständigt aktuellt ämne. Guld som investering har sedan urminnes tider åtråtts av människan. Det har historiskt varit ett välanvänt betalningsmedel. Guldets värde har ansetts så pass tillförlitligt och stabilt över tid att många av världens valutor varit knutna till en viss mängd guld, så kallad guldmyntfot.
Som investeringsobjekt är guldet såväl omdiskuterat som populärt. Eftersom inget nytt guld kan skapas anses värdet stabilt. Anhängarna av guld som investering brukar ofta lyfta fram att det har en negativ korrelation till börsen på plussidan, alltså att guldpriset tenderar att stiga när börsen går ned, och vice versa. På så vis blir det en hedge som kan ge en mer stabil portföljutveckling. På plussidan för guld lyfts ofta också fram dess egenskap som inflationsförsäkring, alltså det det ska bevara dina pengars värde från inflationen. Guldpriset har nämligen ofta stigit minst lika snabbt som inflationen varit hög när det varit bra tider. Många centralbanker har guldreserver. Även Sveriges riksbank, som menar på att det ger en större stabilitet än att enbart ha en valutareserv. Guld är också en av de råvarorna som är enklast att investera i fysiskt, alltså att köpa riktigt guld och förvara själv.
Silver å sin sida påminner på många sätt om guldet. Det anses ofta ha samma värdebevarande egenskaper och de brukar ofta följas åt prismässigt. Men det finns såklart skillnader. En är att silverpriset är mer volatilt än guldpriset. Bland annat har CMC Markets chefsanalytiker Nils Brobacke sagt i en intervju till EFN att silver är som guld på steroider. Dessutom är silver, i Sverige åtminstone, problematiskt att investera i fysiskt. Investeringsguld i Sverige, och hela EU, är momsbefriat. Det är däremot inte silver. Det innebär att du direkt ligger 25 procent minus i din investering eftersom du betalar moms på ditt inköp.
Sojabönor i nytt ljus
Sojabönor är kanske lite av en doldis i sammanhanget för oss svenskar men är en av världens mest handlade råvaror. Sojabönor flera användningsområden tack vare dess höga oljeinnehåll (17 procent) och proteininnehåll (39 procent). Även om sojabönan härstammar från Östasien så är Nord- och Sydamerika stora exportörer av grödan. USA är världens näst största exportör av sojabönor och har bland annat haft stor export till Kina. Det är något som blivit en het potatis i handelskonflikten mellan just USA och Kina, och använts som både slagträ och eftergift i samtalen.
Elbilarnas metaller: litium och kobolt
Förändrade tider och nya innovationer gör att efterfrågan på råvaror förändras. Till exempel har litium och kobolt hamnat på investerarnas radar i och med elbilstrenden och elektirifieringstrenden överlag. Litium och kobolt används nämligen till batteritillverkning och efterfrågan, som redan är ökande, förväntas fortsätta öka i takt med att elbilar fortsätter bli vanligare. Priserna rusade runt 2017 men har sedan dess sjunkit kraftigt då gruvorna var snabba på att agera på den växande efterfrågan med att öka produktion och därmed utbudet.
