Uttrycket i rubriken sammanfattar begreppet riskspridning, även kallat diversifiering. Det är viktigt att sprida riskerna genom att köpa ett flertal aktier i olika branscher för att på så sätt minimera risken för olyckor och maximera avkastningen.
Diversifiering
Innan vi diskuterar korgar måste vi diskutera ägg. I detta fall representerar varje enskilt ägg en aktie du valt att investera i. Riskexponeringen gentemot varje aktie beror på antalet aktier du investerat i. Det handlar inte bara om antalet ägg. Det spelar mindre roll om du äger en eller hundra aktier om alla tillhör samma bransch. Här kan IT-bolag användas som exempel. De allra flesta har viss gemensam risk som de alla är utsatta för, till exempel när det kommer till snabba produktförändringar eller konsolidering av distributörer. Sedan har varje enskilt bolag även en specifik risk som hör till just det bolaget. Google är till exempel mycket mer utsatt för ett minskat behov av sökmotorer än vad Apple är. År 2000, när IT-bubblan sprack, gick det dåligt för de flesta IT-bolagen. Vissa bolag och sektorer tenderar att vara cykliska, det vill säga att de följer konjunktursvängningarna. Ett exempel är byggbolag. I en lågkonjunktur är det få personer som ger sig in i stora byggprojekt, men under en högkonjunktur har folk bättre förutsättningar för att investera. Om en sektor går lite sämre under en period kan de andra sektorerna du investerat i väga upp för det tappet. Diversifiering skyddar alltså dels mot händelser som tillfaller vissa sektorer, men jämnar även ut din portföljs avkastning så att den blir mindre cyklisk än en enskild sektor.
Hur många aktier ska man då äga?
Det är svårt att säga exakt vilket antal aktier i portföljen som är ”rätt.” En av Unga Aktiesparares gyllene regler är ”sprid risken.” Det innebär helt enkelt att när du investerar bör du köpa aktier i många olika bolag, gärna fler än tio stycken. Det luriga med riskspridningseffekten är att den är avtagande. Det gör att den lägre risk som en större portfölj ger i jämförelse med en portfölj med 15–20 aktier är försumbar. Det är just på grund av det här som lagen om värdepappersfonders stadgar att gränsen på minsta antalet olika aktier som måste infinnas i en vanlig aktiefond är 16. Det kan vara bra att ha i åtanke när man letar efter ett riktmärke på antalet aktier som en vanlig långsiktig sparare bör ha. Däremot finns det som sagt ingen helt ”rätt” siffra. Intresse, tid, och erfarenhet är bara några exempel av alla de andra faktorer som kan avgöra hur många olika bolag du rutinmässigt orkar hålla koll på.
Indexfonder & investmentbolag
Har man ont om tid eller ont om kapital, men fortfarande vill utnyttja riskförmånerna av att äga många bolag kan man istället välja att köpa andelar i en aktiebaserad index- eller aktiefond. I praktiken får man då avkastningen av en liten andel av ett stort antal olika aktier. Urvalet aktier i en indexfond är baserat på olika marknadsindex. Det brukar dock finnas en avgift kopplad till fonderna, så här får man själv avgöra om det är värt att betala. Ett annat alternativ till indexfonder är investmentbolag, det vill säga bolag vars själva verksamhet går ut på att köpa och sälja aktier i andra bolag. På så vis liknar en aktie i ett investmentbolag innehav i en fond i och med att man får exponering mot en mängd företag. Likt fonder har även investmentbolag kostnader associerade till förvaltning. Som exempel var investmentbolagen Investors och Industrivärdens kostnader för förvaltning 0,10 procent 2017. Det var billigare än förvaltningsavgiften för de allra flesta aktivt förvaltade fonderna. Detta trots att de haft högre avkastning än börsen som helhet de senaste 20 åren.
Andra sätt att diversifiera
Att investera i bolag i olika sektorer är som sagt det huvudsakliga sättet att diversifiera en aktieportfölj, men det finns ytterligare andra. Till exempel går det att diversifiera sitt innehav baserat på storlek (stora, medelstora och små företag). Små bolag tenderar att ha större tillväxtpotential än större bolag och kan därmed generera högre avkastning. Dock sker det ofta i kombination med högre risk och volatilitet i aktiekursen. Man kan även diversifiera sin aktieportfölj utifrån olika typer av bolag, som tillväxtbolag (bolag med stor potential), värdebolag (lågt värderad fundamenta) och utdelningsaktier (aktier med stabil utdelning). En vanlig fördelning är att man placerar en tredjedel av sina aktier i varje grupp. En annan typ av diversifiering är geografiskt. Genom att köpa större internationella bolag eller bolag belägna inom snävare regioner är det möjligt att minska aktieportföljens valutaexponering gentemot specifika valutor.
