Även om det finns minst lika många investeringsstrategier som det finns investerare brukar det talas om två typer av investeringar: värdeinvestering eller tillväxtinvestering. Vilken är du?
Värdeinvestering handlar om ett sätt att köpa aktier som är fundamentalt undervärderade sett till nuvarande värden. Vid en tillväxtinvestering görs investeringen istället baserat på tron om att företaget kan växa kraftigt – och att priset på aktien därför ska gå upp i takt med att företaget växer och vinsterna ökar. Här förklaras vad begreppen värdeinvestering och tillväxtinvestering kan innebära och reder ut om det finns ett antingen eller.
Med boken Security Analysis från 1934, föddes det som idag kan kallas värdeinvestering. Författaren Benjamin Graham, som skrivit boken ihop med David Dodd, har kallats för värdeinvesteringens fader när han beskrev metoder som användes för att hitta undervärderade aktier. Ytterst kortfattat kan metoderna beskrivs som ett sätt att köpa aktier i ett företag till ett betydligt lägre pris än vad aktien egentligen är värd. Det egentliga teoretiska värdet på en aktie är summan av alla framtida utdelningar som ägaren av aktien får, värderade till deras värde idag. Eftersom framtiden är oviss är ett egentligt värde bara en uppskattning.
Balansräkningen viktig
Värdeinvestering i Graham-stil lägger stort fokus på företagets balansräkning och ser bolagets tillgångar som en stor del i bedömningen av företagets egentliga värde. Aktier som värderas till exempelvis under företagets egna kapital, dvs P/B < 1, ger en betryggande nivå av skydd i fall företaget skulle göra förluster under enstaka år, samtidigt som det känns tryggt att köpa ”50 öre för 1 krona”. Om man kan kombinera P/B < 1 med ett lågt P/E-tal och en hög direktavkastning, att aktien är lågt värderad i förhållande till vinst per aktie, kan investeraren känna sig trygg med att troligtvis ha gjort en bra affär.
Även om vinsten per aktie skulle sjunka, skulle företaget i teorin ändå kunna sälja tillgångarna och ge likviden till aktieägarna. Att då kunna köpa 1 krona för 50 öre gör att den potentiella avkastningen fortfarande existerar. Dock är det en betydande risk att enbart beakta P/B.
Detta gäller särskilt om tillgångarna utgörs av så kallad goodwill, som uppstår när ett företag köper ett annat företag eller om tillgångarna är värda mindre än vad balansräkningen ger sken av. Om P/B-talet inte justeras för just goodwill finns risken att man egentligen betalar 50 öre för 10 öre, om företaget har stor andel goodwill i förhållande till eget kapital. Detta eftersom goodwill kan betraktas som ”luft i balansräkningen”, då goodwill ”inte existerar”. Goodwill är bara en bokföringspost som endast representerar skillnaden mellan det som betalades för ett förvärvat bolag och det förvärvade bolagets faktiska tillgångar.
Cigarrinvestering
Graham utvecklade en extrem metod av värdeinvestering som kallas för ”net-nets”, som innebär att aktier köps för lägre än dessas likvideringsvärde. Denna metod kallas också för ”deep value”. Den går ut på att finna företagets nettoomsättningstillgångar och köpa aktierna för ett pris som är betydligt lägre än det här värdet. Nettoomsättningstillgångar definieras som omsättningstillgångar minus totala skulder. De tillgångar som är kvar ska teoretiskt gå fort att omsätta till likvida medel. Är det möjligt att köpa ett företag för under dess likvida medel, alltså för ett pris som är lägre än vad bolaget har i kassan, kan företaget potentiellt likvideras och betala ut överskottet till aktieägarna. Metoden har av Warren Buffett, av många ansedd som världens bästa investerare, kallats för cigarrinvestering eftersom den kan liknas med att hitta en nästan färdigrökt cigarr på gatan: cigarren är lite sunkig och äcklig, men blosset som finns kvar är gratis. Företag som handlas på börsen under sitt likvideringsvärde är generellt sett väldigt dåligt omtyckta och det krävs nerver av stål för att göra sådana investeringar.
Tillväxtinvestering å andra sidan beaktar i huvudsak företagets resultaträkning, de kassaflöden som företaget skapar och avkastningen på kapitalet som detta genererar. Om företaget växer kraftigt, med stigande vinster och högre kassaflöden, kan investeraren vara villig att betala ett pris som väsentligt överstiger P/B > 1 och där P/E-talen är väldigt höga sett till marknaden i stort. Två exempel är Netflix och Amazon. Båda med mycket höga tillväxttal, som P/E-tal, och kan sägas vara ”typiska” tillväxtaktier där man betalar ett pris som skulle få en värdeinvesterare att storkna. Om ett företags vinster växer kraftigt flera år i rad, sjunker dock ett högt P/E-tal hastigt. Tack vare kraftig tillväxt i vinsten för Amazon sjönk dess P/E-tal från extrema 740 till strax under 200 på ett år, tack vare att vinsten per aktie ökade med mer än 500 procent. Om ett tillväxtföretag kan investera väldigt stora summor i verksamheten, som senare ökar vinsten per aktie, kan det vara väldigt värdefullt för en investerare att köpa aktier som ser ”för dyra ut” idag, när vinsterna väl kommer.
Warren Buffett har sagt att de bästa företagen att äga är de företag som över längre tidsperioder kan återinvestera sina vinster till fortsatt hög avkastning. Genom att återinvestera en stor del av vinsterna till hög avkastning sker en förräntning av pengarna i verksamheten. Det skapas en sorts värdeskapande ränta-på-ränta av företagets vinster. Han beskriver dessa bolag som ”compounders” (från engelskans term compounding, som betyder just förräntning), eftersom att dessa företag ”compoundar” vinsten. Om företaget ”compoundar” med 20 procent per år i fem år har vinsten ökat med nära 150 procent, vilket visar styrkan i ränta-på-ränta.
Råder det ett motsatsförhållande mellan värdeinvestering och tillväxtinvestering?
Warren Buffett är tydlig på den punkten och skriver i sitt aktieägarbrev 1992 att värdeinvestering och tillväxtinvestering ”förenas i höften”. Han menar där att de bästa investeringarna kombinerar både värde och tillväxt. Genom att inte betala ett för högt pris för ett tillväxtbolag kan investeraren göra extremt bra investeringar som ger mycket hög avkastning över lång tid. Precis som Buffett säger kan det bli konstlat att försöka göra en uppdelning mellan ”värdeinvestering” och ”tillväxtinvestering”. Detta eftersom en investering per definition görs för att investeraren ser ett värde i att vara aktieägare, oavsett om det är för att det är billigt sett till P/E-tal eller för framtida tillväxt.
