Bli medlem i Unga Aktiesparare här
Denna artikel framgår ursprungligen ur Stock Magazine nummer 1 2025
Aktien har stigit omkring 10 000 procent och bolaget är urmodern till fem lyckade noterade avknoppningar. Det är inte för inte som Bergman & Beving beskrivs som den lysande stjärnan bland serieförvärvarna. För Stock Magazine berättar vd Magnus Söderlind om hur framgångsresan ska bli ännu längre. “Många aktieägare jagar snabba klipp, men vi ska fortsätta vara konsekventa”, säger han.
Bergman & Beving har en historia som sträcker sig tillbaka till 1906. 1976 noterades industribolaget på Stockholmsbörsen och under 1980-talet såddes de första fröen till det som i dag blivit en riktig förvärvsmaskin.
– Dåvarande ledning definierade en styrmodell som innehöll ett nytt avkastningsmått. Det heter R/RK och är resultat delat med rörelsekapital. Det använder vi oss fortsatt av och det är många andra serieförvärvarbolag som har tagit efter det, säger vd Magnus Söderlind.
Under tiden när R/RK infördes ägde och förvärvade Bergman & Beving främst distributörer. Logiken i nyckeltalet är att bolagen ska växa sin vinst med 15 procent per år och vara självfinansierande.
2024 gjorde Bergman & Beving sex förvärv. Året innan lika många. Efter att ha vuxit oerhört mycket och blivit betydligt större och spretigare under 1980- och 1990-talet inledde Bergman & Beving sin avknoppningsturné 2001. Lagercrantz och Addtech spanns av. Addtech delade sedan ut Addlife. 2017 var det dags för det som nu är Alligo att lämna boet och 2022 avknoppades det som nu heter Momentum Group på börsen.
– Börsvärdet på samtliga bolag uppgår nu till över 150 miljarder kronor. Om du ägde en aktie i Bergman & Beving 2001 kostade den 37 kronor. Om du har behållit den fram tills i dag är den nu, genom samtliga sex bolag, värd 9 900 kronor. Det ger en CAGR (årlig genomsnittsavkastning) på 25 procent. Det har varit en fantastisk resa för aktieägarna.
Göteborgaren Magnus Söderlind studerade både teknisk fysik på Chalmers och ekonomi på Handelshögskolan i hemstaden. Efter att ha arbetat på flera chefspositioner inom Unilever-koncernen, på McKinsey och som vd för tre teknikbolag började han som vice-vd på ovan nämnda Lagercrantz 2007.
Under sina år på Lagercrantz steg rörelsemarginalen från 3 till 15 procent. 2021 var det dags att bli vd på Bergman & Beving – som har samma huvudägare som Lagercrantz i familjen Börjesson.
– Det är otroligt spännande. Jag sitter i styrelsen i flera av våra dotterbolag och i förvärvsdiskussioner får jag träffa så många skickliga entreprenörer och lära mig om branscher som jag inte ens visste fanns. Sedan får man se resultatet och ta konsekvenserna av sina beslut. Det kan inte bli roligare, säger Magnus Söderlind med ett leende.
Förvärv i DNA
Magnus Söderlind är tydlig med att förvärv är en ytterst stor del av Bergman & Bevings identitet. Koncernen består av tre divisioner, Core Solutions, Safety Technology och Industrial Equipment, och sammanlagt 35 dotterbolag.
– Vi verkar bara som ägare via styrelseplatser och är, per definition, väldigt decentraliserade. Det är upp till bolagen att leverera på de mål som vi har satt upp. Våra divisionschefer brukar vara generalister som är erfarna ledare och måste ha en övergripande koll. Eftersom vi har 10–15 bolag i varje division blir det svårt att vara branschspecialist. Det handlar om att säkerställa att man går i rätt riktning och att ha rätt personer på rätt plats i varje nischat bolag.
För att kunna vara effektiv och skapa sig förutsättningar för att göra lyckade förvärv är det ett måste att veta vilken typ av bolag som passar in i den desto mer bestämda styrmodellen. Magnus Söderlind berättar att Bergman & Beving har en enkel förvärvsstrategi formulerad på en sida som hjälper ledningen att sålla bland potentiella förvärvsobjekt.
– Vi behöver checka av så att de uppfyller kriterierna som vi har. Vår långa erfarenhet hjälper oss i samband med företagsbesiktningar (due diligence). Vi ser alltid till att verkligen kvalitetssäkra bolaget innan det blir något förvärv. Det gäller också att vara disciplinerad när det kommer till värdering av bolag.
Magnus Söderlind menar att flera nyare, mindre rutinerade serieförvärvare gjorde misstaget att inte vara tillräckligt noggranna med kvalitén och att gjorde massvis av förvärv till alldeles för dyra prislappar i samband med haussen som uppstod i samband med covid-19-pandemin under inte minst andra halvan av 2021.
– När räntorna vara nära noll såg många framgången som vi traditionella serieförvärvare har haft och ville göra samma sak. Men de hade ingen tydlig process och sakerna var inte på plats. Det gjorde att skuldsättningen snabbt blev hög när räntorna steg gick kassan åt att betala räntor och det gör läget svårt för dem även nu.
Magnus Söderlind berättar att Bergman & Beving inte gjorde något förvärv på sina huvudmarknader, främst Skandinavien, för tre år sedan.
– Priserna hade stuckit iväg. Nu är de nya aktörerna borta och vi är tillbaka och förvärvar i Skandinavien till en prisbild som vi tycker är rimligare.
Magnus Söderlind konstaterar att Bergman & Beving brukar ha 30 tänkbara förvärvskandidater på sin lista som de lägger bud på årligen. Due diligence brukar det bli på åtta–tio bolag. Slutligen mynnar det allt som oftast ut i sex bolagköp. Alltså blir i genomsnitt vart femte bolag som Bergman & Beving tittar på förvärvade.
Magnus Söderlind berättar att det oftast faller på två saker när beslutet att avsluta en dialog tas: Intjäningsförmågan över en konjunkturcykel i bolaget och/eller branschen är inte den som Bergman & Beving räknat med alternativt att bolaget inte har den typ av ledning och ledarskap som bedöms kunna passa in i den decentraliserade modellen.
Satsar på brittiska öarna
2023 uppgick Bergman & Bevings omsättning till 4,7 miljarder kronor och Ebita-resultatet till 438 miljoner kronor. Norden (Sverige, Norge och Finland) utgör cirka 70 procent av Bergman & Bevings omsättning. Koncernen har nyligen breddat sig och inkluderar nu Storbritannien som en prioriterad marknad.
– Det närmar sig att bli vår fjärde största marknad. Sedan är vi väldigt spridda och finns i allt från Nordamerika till Australien via våra plattformsbolags dotterbolag.
Varför vill ni växa i Storbritannien?
– Vi behöver ha bolag som har förutsättningar att utvecklas bra i en decentraliserad struktur och som inte väntar på att huvudkontoret ska säga åt dem vad de ska göra. I England, som är ett gammalt herravälde, är de vana att bestämma själva och har inte samma typ av hierarkier som ofta finns i Sydeuropa. Dessutom har vi inga språkbarriärer och därför blir det enklare att bygga upp en lokal närvaro.
Den vakne läsaren noterar att Danmark inte ingår bland de prioriterade marknaderna i Norden – trots att grannlandet otvivelaktigt hör hemma i regionen.
Magnus Söderlind förklarar det som att Danmark är mer av en handelsnation och inte lika viktat mot industri- eller byggsegmentet, som Bergman & Beving fokuserar mest på, eller lika långt framme på teknikutveckling som Sverige, Norge och Finland är.
– Kulturellt är det dessutom ofta större skillnad mellan Sverige och Danmark än vad många tror. Många har haft svårt att göra affärer och gått bet i Danmark. Vi tänker att ett handskak är ett handskak, men det gäller kanske inte alltid i Danmark.
Magnus Söderlind ger ett exempel på ett lyckat förvärv som Bergman & Beving nyligen gjort i Ortibal. Det brittiska bolaget tillverkar system för att hantera gaser och styra dess koncentration och temperatur för användning i produktion till många olika branscher, bland annat mikrochips.
– Det var tre syskon som ägde bolaget och närmade sig pensionsålder. De var måna om att hitta en lämplig ägare som ville driva verksamheten vidare i flera decennier. Genom att ingå i Bergman & Beving får bolaget behålla sitt namn och ligga kvar på samma ort i England. Vi har inga planer på att kasta in en massa egna personer, utan vill vara med på en armlängds avstånd. Nu har vi rekryterat en ny vd och gör en stegvis övergång där vi säkerställer att det blir en bra succession för alla inblandade.
Syskonen är fortsatt delägare i bolaget vilket säkerställer gemensamma ekonomiska intressen.
– Vi ska utveckla bolaget vidare på ett lönsamt och framgångsrikt sätt, säger Magnus Söderlind, och understryker att Bergman & Bevings ägarhorisont är “evig”.
Har du dragit någon lärdom av mindre lyckade förvärv?
– Jag har gjort omkring 80–90 förvärv under karriären. Ett tema som jag har fått lära mig den hårda vägen är att vara försiktig med bolag som har ett stort beroende av en enskild kund. Risken för att tappa denne kund kan tyckas liten, men saker kan alltid hända. Antingen på personsidan hos kunden eller inom området som bolaget verkar i. Det är också väldigt viktigt att kunna bedöma människor och att göra affärer med rätt typ av personer.
Bergman & Beving är en väldigt decentraliserad koncern. Men när det kommer till hur kapital ska allokeras är det en mycket centraliserad hållning som gäller. Dotterbolagen har olika förutsättningar gällande kapitaltillförsel beroende på hur hög dess R/RK är. Om ett bolag ligger under 25 procent på skalan får de inte kapital för att växa.
– Då är man i ’röda rutan’ och ska fokusera på att stärka sin bruttomarginal och titta över sina kostnader. Det blir inga tillväxtsatsningar, bara fokus på lönsamhet. Det är mycket roligare att ha R/RK på över 45 procent. Då är vi villiga att allokera kapital för tillväxtssatsningar, säger Magnus Söderlind.
Bergman & Bevings aktie är upp över 10 000 procent sedan intåget på Stockholmsbörsen för snart 50 år sedan. Trots det är bolaget dock relativt okänt och har knappt över 4 000 aktieägare på Avanza och Nordnet.
Vad beror det på?
– Många aktieägare jagar snabba klipp. Vi ökar vår vinst med i genomsnitt 15 procent per år och rimligen bör vår aktie gå upp lika mycket. Det innebär att vi dubblar aktiekursen var femte år. Det är inte många som har klarat av att prestera lika bra som vi har gjort över så lång tid. Tålamod och långsiktighet är fantastiska parametrar för värdeskapande, säger Magnus Söderlind, och tillägger:
– Warren Buffett är ganska känd. Om du tittar på Berkshire Hathaway de senaste 20 åren har aktien gett strax under 10 procent per år i avkastning. Vi har gett 15 procent. Med den historiken kan man argumentera för att vi är en “Warren Buffett-turbo”.
