Efter ett avslutat julrally har starten på det nya året skakat om börsen rejält. De huvudsakliga anledningarna sägs vara två men är egentligen bara en. På grund av den mycket höga inflationen oroar sig börsen för högre räntor.
Varför får man högre räntor?
Systemet varierar lite mellan olika länder men i grunden ser det oftast likadant ut. Under styrande parlament finns en centralbank vars främsta uppgift är att säkerställa ett stabilt penningvärde. Det beror på att stora svängningar i penningvärdet, åt respektive håll, orsakar landet skada. Nästan alla länder har då landat i ett så kallat ”inflationsmål” vilket innebär att centralbanken ska ha till uppgift att penningvärdet urholkas med omkring 2 procent per år. Anledningen till att inte målet ligger på 0 procent är att en viss urholkningseffekt kan stimulera konsumtion. Verktyget som dessa centralbanker ges för att uppnå inflationsmålet är i första hand att de kan bestämma över de kortsiktiga räntorna. De långsiktiga räntorna sätts förvisso av marknaden, men är givetvis kraftigt beroende av de kortsiktiga räntorna.
I dag är inflationen mycket hög. I USA ligger den kring 7 procent vilket utgör grunden av förväntan om högre räntor. Endast under 2022 väntas därför den amerikanska centralbanken att höja räntan med minst en 1-procentsenhet för att få ner den höga inflationen.
Kan inte börsen gå upp om räntan stiger?
Jo, visst kan den det. Vid en historisk återblick visar det sig snarare att det är en regel än ett undantag, till och med. Tider av hög inflation, när räntehöjningarna kommer på tal, sammanfaller oftast med att ekonomin går som starkast. En kraftig högkonjunktur tillsammans med en låg arbetslöshet driver nämligen inflation. Räntehöjning till trots innebär det underliggande att ekonomin utvecklas starkt. Något som är väldigt positivt för börsen. I historiska räntehöjningsperioder i USA har börsen stigit med 30 procent på medianen. Börsen har dessutom i 80 procent av fallen stått högre både ett och två år efter första räntehöjningen. Statistik som är härlig att ha med sig i den oro vi befinner oss i.
SE ÄVEN: Så styrs börsen av räntan
Vilka bolag drabbas hårdast av ränteoron?
Lite hastigt slänger sig många med att det är tillväxtbolagen som drabbas hårdast. Men få förklarar varför. När analytikerna beräknar bolagsvärdet tar de ett förväntat kassaflöde som bolaget kommer att generera år x och delar det med en rimlig alternativavkastningsränta för att få fram vad det kassaflödet är värt i dag. Räntan som används består lite förenklat av den riskfria räntan samt en riskpremie. När den totala räntan är låg innebär det att även kassaflöden som kommer om fem–tio år är väldigt mycket värda i dag. Medan med högre ränta minskar dess värde och kassaflöden som genereras under de närmaste ett–två åren premieras. Ett enkelt men ändå slående exempel är att ett kassaflöde som genereras om tio år minskas med hela 37 procent ifall den riskfria räntan skulle stiga från 0 till 5 procent. Ännu större blir effekten efter 15 eller 20 år. På grund av det här missgynnas bolag med höga värderingar mot dagens vinster men som har förväntade höga vinster i framtiden inprisade i aktiekursen.
Det är därför man säger att detta är ”lågmultipel-bolagens” år.
Utdelningsregnet är på väg
Fokus på kassaflöden nära i tiden behöver kanske inte vara helt fel när årets första vårtecken, utdelningar, börjar närma sig. SEB förväntar sig att bolagen på Stockholmsbörsen tillsammans ska dela ut drygt 300 miljarder under våren. Det är ett gott skäl till viss styrka på börsen. Sällan har nog ett utdelningsregn varit så välkommet som just nu.
Det är sannolikt också anledningen bakom att stora fall på börsen mycket sällan har inträffat under våren. Dessa brukar snarare inträffa efter sommaren då det fortfarande är långt kvar till att de första utdelningarna kan skönjas. Under de kommande månaderna förväntar jag mig en fortsatt svajig börs. Särskilt bland ”högmultipel-bolagen”. Däremot väger utdelningarna upp och vi får därför inte några större fall på börsen under utdelningssäsongen.
MISSA INTE: “Fantastiskt steg att bara börja spara”
