I Sverige finns det cirka 800 fonder. Redan här inser man att det kan vara en utmaning att välja exakt rätt fond. Utöver de svenskregistrerade fonderna går det även att handla en drös fonder som är registrerade utomlands. Om vi kollar på alla fonder som går att köpa i Sverige finns det över 5 100 fonder. Rätt många att analysera och försöka hitta rätt bland med andra ord …
Men det finns verktyg att ta till. Här nedan kommer vi gå igenom en del nyckeltal och annan viktig information som kan hjälpa dig att hitta rätt bland alla fonder. Det kan även vara bra att analysera de fonder du redan har, så att de faktiskt är vad de utger sig för att vara.
Välj rätt fondtyp
Det första steget för att minska denna enorma siffra av tusentals valbara fonder är att landa i vilken fondtyp du ska kika närmare på. Först och främst finns två övergripande fondtyper: Värdepappersfonder och specialfonder.
Värdepappersfonder är de vanligaste och det är här vi hittar aktiefonder, räntefonder och blandfonder. Kortfattat kan man säga att aktiefonder passar den som vill ta hög risk och som har en lång sparhorisont. Blandfonder hamnar snäppet under aktiefonder i riskskalan, och räntefonder längst ned.
Specialfonderna liknar värdepappersfonder men har friare placeringsregler. Hedgefonder hamnar i denna kategori. Specialfonder kan skilja sig otroligt mycket från varandra. Här gäller det att läsa på ordentligt innan du investerar.
LÄS OCKSÅ: Viktigt att välja rätt
NAV
Ett bra begrepp att hålla koll på är NAV. Till skillnad från aktier finns det nämligen ingen köp- eller säljkurs för fonder. I stället finns NAV (nettoandelsvärde). NAV-kursen beräknas varje gång fonden handlas och är alltså priset du betalar för en andel i fonden. Om fondens tillgångar, exempelvis aktier, går ned i värde kommer fondens NAV att sjunka.
Avgift
Avgiften är alltid redan borträknad när fondens avkastning redovisas, så när du jämför utvecklingen hos två fonder kan du använda de siffror du ser direkt. Fondens avgift kan dock redovisas på lite olika sätt, beroende på vad som inkluderas. Det kan kännas rörigt att det finns olika avgiftsmått. Men se till att du jämför samma avgiftsmått och att du inte betalar mer än du behöver. Avgiften kan göra en stor skillnad på din avkastning.
Jämförelseindex
Ett index visar hur en viss marknad har gått i genomsnitt och fungerar som ett mått för att jämföra hur väl fonden har utvecklats i jämförelse med genomsnittet under en viss period.
Nyckeltal att känna till
Det finns även en hel del nyckeltal du kan använda dig av för att granska en fond. Här nedan kommer några som kan vara viktiga att använda om man exempelvis vill kolla om en aktivt förvaltad fond (som vanligtvis är dyrare än en indexfond) faktiskt är så aktiv som den utger sig för att vara.
Aktiv andel
Vi börjar med nyckeltalet aktiv andel (active share på engelska). Det här nyckeltalet kan du använda för att se hur mycket fondens innehav avviker från fondens jämförelseindex. Nyckeltalet anges i procent och ju högre procentsiffra, desto större avvikelse. 0 procent innebär att fonden har exakt samma innehav och samma fördelning av innehaven som jämförelseindexet. 100 procent innebär att inga av fondens innehav finns representerade i indexet.
Det finns dock begränsningar med detta mått, och man behöver komplettera med andra mått för att få en korrekt helhetsbild. Exempelvis har fonder som investerar på små marknader, dominerade av ett flertal stora bolag (såsom i Sverige) i kombination med de krav på riskspridning som finns för fonder, svårare att nå en hög aktiv andel även om förvaltningen grundar sig i aktiva placeringsbeslut.
MISSA INTE: Utdelningsaktierna till studenten: ”Vågar lita på”
Aktiv risk
Ett annat nyckeltal som är bra att ha koll på är aktiv risk (tracking error på engelska). Även den redovisas i procent och visar hur mycket fondens avkastning varierar runt sitt index. Indexfonder bör ha så låg aktiv risk som möjligt. Aktivt förvaltade fonder bör samtidigt ha en lagom hög aktiv risk. För lågt värde visar att fonden ”smyg-indexerar”, och därmed tar betalt för en tjänst som inte levereras, medan ett för högt värde visar att fonden kanske borde ha ett annat jämförelseindex.
Alfa
Alfa är ett mått som visar hur en fond har under- eller överträffat den avkastning som den borde ha genererat om man tar hänsyn till marknadsrisken i fonden. Om du jämför två liknande fonder mot varandra har fonden med högre alfa varit skickligare på att skapa riskjusterad avkastning.
Sharpekvot
Ett annat mått som fokuserar på fondens avkastning är sharpekvot. Här mäts hur mycket avkastning per total risk som förvaltaren har åstadkommit. Ju högre sharpekvot, desto bättre är fondens riskjusterade avkastning.
Glöm inte bort dig själv bland alla nyckeltal!
Med allt detta sagt: Att lyckas hitta den absolut bästa fonden, sett till avkastning, är inte sannolikt. Och näst intill omöjligt skulle jag vilja påstå. Det handlar om att försöka förstå vad för typ av fond du investerar i – och samtidigt se till att fonden passar dig och din riskvilja. Lycka till!
