Bli medlem i Unga Aktiesparare här
Denna artikel framgår ursprungligen ur Stock Magazine nummer 4 2024
Konsumenten ser ut att gå en ny vår till mötes. 2025 har alla möjligheter att bli det klart bästa ekonomiska året på länge, skriver Jonas Olavi, chefsstrateg och fondförvaltare på Alpcot.
Lågkonjunkturen med därtill höga räntor och hög inflation har känts av för de allra flesta av oss och inte minst för börsbolagen. Men i den finansiella världen brukar man tala om andraderivator. Det vill säga då upp- eller nedgångstakten dämpas. Och trots lågkonjunktur har konsumentförtroendet passerat sin andraderivata där botten sattes i slutet av 2022.
För företagarna tog lågkonjunkturens konsekvenser längre tid att märkas och de har nu börjat deppa eftersom konsumenterna väntar ut lägre räntor. Konsumenterna ser nu med tillförsikt fram emot skattesänkningar och lägre boräntor under nästa år.
Börsen frodas normalt sett i en miljö där både penningpolitiken och finanspolitiken samverkar i stödjande riktning. Utsikterna ser egentligen bara svaga ut om räntorna sänks för att det är recession. Men i Sverige har recessionen redan passerats. Som marknaden just nu prisar in ränteutvecklingen lär styrräntan nå sin nya nivå på 2 procentenheter efter marsmötet 2025 och sedan stanna där om inget oförutsett händer.
I USA beräknar styrräntan sänkas med 2 procentenheter till slutet av 2025 och då hamna på 2,75–3 procentenheter. ECB förväntas sänka sin styrränta ned till 2 procent i likhet med Riksbanken, vilket förväntas ske till och med junimötet.
Inom nationalekonomin brukar man säga att räntesänkningar tar något år att få ut några materiella effekter av. Men konsumenterna agerar utifrån det de kan se och planera för.
Förutom finans- och penningpolitiken har Produktivitetskommissionen och AI-kommissionen redan kommit med sina förslag för att få igång svensk ekonomi. Inom AI görs betydande satsningar från såväl stat som företag. Bara för att ta ett exempel så investerar Microsoft 33,7 miljarder kronor under två år i moln och AI-infrastruktur och ett AI-kompetenslyft för 250 000 personer i Sverige.
Som ett av de mest innovativa länderna i världen vore det märkligt om vi inte fortsätter att utmärka oss i framtiden också. I beräkningar från Goldman Sachs skulle den potentiella BNP-nivån kunna lyftas med hela 1,6 procentenheter årligen om tio år.
Sverige sticker ut
Bland placerare världen över ses Sverige som kanariefågeln i den globala ekonomin. Det beror på att vi har många världsledande exportbolag på vår börs. Under flera år sågs svensk ekonomi som särskilt utsatt eftersom den kraftiga räntehöjningseran riskerade att knäcka de högt belånade hushållen.
Resonemanget var att eftersom folk i gemen skulle få det oerhört kämpigt eftersom andelen rörliga lån på bolånestocken skulle det även slå mot de svenska bankerna. Dessa hade dessutom exponering mot de högbelånade fastighetsbolagen på börsen. Så för en utländsk allokerare var beslutet ganska enkelt att sälja eller till och med blanka svenska tillgångar.
Nu ser läget betydligt mer aptitligt ut för en utländsk investerare eftersom denne dessutom läst IMF:s kronsyn. I den menar IMF att kronan är minst 17 procent undervärderad. Så att återvända till Sverige, som investerare baserad i annan valuta, när svensk ekonomi skjuter mer fart än de flesta andra länder i vår omgivning borde vara attraktivt.
Vi har passerat konjunkturbotten och kommande kvartal kommer vi att få se allt bättre tillväxt. Det är första fasen i den konjunkturella uppgången.En fas där historien tydligt visar att svenska aktier leder framför exempelvis amerikanska aktier. En acceleration i tillväxten har tre faser. Dels den initiala där andraderivator börjar pocka på uppmärksamhet och tillväxten börjar ta fart stödd av finans- och penningpolitik.
Denna fas brukar vara den mest intensiva utifrån ett avkastningsperspektiv. Därefter kommer konjunkturen in i en mognare fas vilket skulle kunna vara från första till fjärde kvartalet nästa år för att därefter komma in i en lugnare fas då andraderivatan i uppgång mattas. Det skulle kunna ske från första kvartalet 2026 och några kvartal framåt. När toppen på konjunkturen nås och ekonomin går på högvarv finns det fog för Riksbanken att strama åt lite igen. Det skulle kunna ske sent under 2026. Långtidsprognoser är alltid svåra att sätta eftersom det finns så många alternativa scenarier. Men på ett ungefär skulle konjunkturen se ut som ovan.
Då lyfter börsen
När Riksbanken pausar eller höjer så har börsen alltid stått högre tills den dag de ändrar strategi, åtminstone sedan början av 1990-talet. Saker och ting kan förstås ändras. Men då vore det en unik händelse gällande sambandet ovan.
De allra flesta länder världen över befinner sig i ungefär samma konjunkturläge, vilket innebär att den globala konjunkturen kommer få ett bra lyft under 2025.
Lägg därtill att Kina fattat ytterligare tillväxtinriktade beslut för att få fart på den kinesiska ekonomin. Det har dels varit stödåtgärder riktade mot den pressade bostadsmarknaden, dels har stöd riktade mot börserna initierats. De försöker också komma åt grozonsfinansiering för att sänka ränteutgifterna i ekonomin. Det återstår förstås att se om dessa initiativ räcker för att vända den kinesiska ekonomin, vilket i så fall skulle vara ett välkommet tillväxtstöd för den globala ekonomin.
