Ericsson är en av världens största tillverkare av utrustning för att bygga nätverk för mobilkommunikation. 5G ritar om spelplanen och öppnar upp för helt nya användningsområden och möjligheter. För att förstå vad 5G är och vad tekniken kan komma att betyda i framtiden är det en fördel att känna till historien.
Intoducerar telefoni i världen
Resan började 1876 när den 30-årige värmlänningen Lars Magnus Ericsson började tillverka telefoner efter att Alexander Graham Bell tagit patent på telefonen men avstått från att patentera sin uppfinning i de nordiska länderna. Det visade sig dock senare att telefonen uppfunnits av Antonio Meucci flera år tidigare, men han hade inte råd med en patentansökan. LM Ericssons första apparat blev magnettelefon med signaltrumpet. Dessa blev snabbt kända och sped sig på världsmarknaden, och likt idag var export en viktig framgångsfaktor. Samtidigt byggdes telefonnätet i Stockholm ut i rask takt och LM Ericsson blev den stora leverantören för statliga Televerket.
Den första fabriken låg på Tulegatan i Stockholm, men det dröjde inte länge innan man växte ur den och behövde en större. Runt Midsommarkransen fanns gott om mark och 1930 byggdes en ny fabriken där. Området kom senare att kallas LM-staden efter att de anställda bosatte sig i området. Telefonplan fick stationen heta när man drog spårvagn dit 1938, som sedan ersattes av tunnelbana 1964. Även gatorna i LM-staden fick namn som knöt an till områdets nya verksamhet, som Mikrofonvägen och Telefonvägen. Idag har Konstfacket tagit över lokalen vid Telefonplan och Ericsson har numera sitt huvudkontor i Kista. LM Ericssons position stärktes ytterligare 1918 när fusionen med Stockholms Allmänna Telefonaktiebolag (SAT) blev klar, som sedan kom att underlätta uppfinningen av automatiska telefonväxlar. Första avstampet för LM Ericsson kom under 1910-talet när 500-väljaren, som kunde hantera 500 linjer, uppfanns. LM Ericssons samarbete med Televerket och Teli (Televerkstaden) kring produktutveckling kom att underlätta utlandsexpansionen av privata abonnentväxlar och telefonmodeller. Förutom telefoner var telefonväxlar och utrustning för teleinfrastruktur en viktig kassako och LM Ericsson exporterade koppartrådar och växlar till länder som ville förse sina invånare med telefoni.
Ägarbyte
Första krisen för LM Ericsson inträffade i samband med den ryska revolutionen 1917. Bolaget hade tidigare haft framgångsrika affärer i Ryssland, men verksamheten konfiskerades av kommunistregimen och LM Ericsson hamnade på obestånd. Grundaren Lars Magnus Eriksson hade lämnat bolaget redan 1905 och drabbades inte av detta. I samband med Kreugerkraschen 1932 kom bolaget att tas över av Wallenbergs Investor tillsammans med Handelsbanken.
Systemet som gjorde LM Ericsson till nummer ett kom 1977 då den första digitala telefonväxeln (AXE) installerades. AXE var det mest avancerade och flexibla digitala växlingssystemet på marknaden. En kontinuerlig förbättring av AXE-växeln gjorde den till marknadens mest avancerade och flexibla växlingssystem även under 1980-talet, vilket fördubblade Ericssons marknadsandel och blev ett stort bidrag till Ericssons framgång av cellulära system. 1982 skapades dagens logotyp och namnet LM Ericsson förkortades till Ericsson, även om moderbolaget än idag fortfarande heter Telefonaktiebolaget LM Ericsson.
Generationerna
Den första generationen (1G) av mobiltelefoni, känt som Nordic Mobile Telephone (NMT), kom år 1981 och lade grunden för kommunikationsrevolutionen. Tekniken var analog och skapades för röstsamtal. Den invigdes i Saudiarabien som blev det största telekommunikationsavtalet som någonsin undertecknats. Sedan dess har en ny generation mobilnät introducerats ungefär vart tionde år. Med nästa generation (2G) kom GSM-telefonerna och tekniken blev digital och lanserades tio år senare, 1991. GSM, Global Systems for Mobile Communications, är den generation som varit förlaga till de smartphones vi har idag. Nu kunde användarna både ringa röstsamtal och skicka textmeddelanden. Denna generation innehöll också kryptering och gav användaren säkerhet som inte fanns i det analoga mobilnätet. Tack vare SIM-kort blev den enkelt att byta telefon utan att behöva byta telefonnummer.
År 1997 bröt Ericsson ny mark igen när bolaget lanserade sin första ”smartphone”, tio år innan Apples iPhone lanserades. Denna telefon hade pekskärm och kombinerade samtal, e-post och webbsurfning och banade väg för den personliga kommunikationsrevolution som följde. Ericsson tillverkade som bekant telefoner sedan tidigare, men nu ställdes andra krav på användarupplevelse från konsumenter och mobiloperatörerna. Lösningen blev ett samgående med den japanska hemelektroniktillverkaren Sony, som bättre förstod sig på konsumenternas preferenser. Bästa bevisen på det är förmodligen Sony Ericssons musikmobiler ”Walkman” och kameramobiler ”Cybershot”.
Till skillnad från Nokia vars kärnverksamhet varit att tillverka telefoner har Ericsson länge haft som strategi att tillverka utrustning för att bygga nätverk för mobilkommunikation. Något som visat sig bra när iPhone introducerades på marknaden runt 2007. Då motvinden blev för stark valde Ericsson att sälja sina aktier i Sony Ericsson till Sony efter en tio-årig era. Ericsson slutade därmed tillverka mobiltelefoner efter 30 år som mobiltillverkare, både av egentillverkade mobiltelefoner och med Sony. Trots att det idag är över 10 år sedan är det många som tror att Ericsson fortfarande tillverkar mobiltelefoner.
IT-bubblan
När IT-krachen bröt ut runt år 2000 såg Europas telekomoperatörer sina aktiekurser rasa samtidigt som kassorna var tömda efter 3G-auktionerna. Det tvingde operatörerna att dra i handbromsen och minska investeringarna drastiskt och för leverantörer, som Ericsson, blev effekterna omedelbara.
Samma år störtdök Ericssons aktiekurs, men trots de drastiska svängningarna blev 2000 sammantaget ett rekordår för Ericssons totala omsättning och aktiekursen stod i all time high, men 2001 kom vinstvarningen och tillväxtprognoserna skruvades ned. Det blev telebranschens värsta konjunkturnedgång upplevt i modern tid, som skulle leda till att 700 000 människor över hela världen på kort tid skulle förlora sina arbeten. Det krävdes en nyemission, omorganiseringar, neddragningar samt fokus på att stärka kassaflödet för att rädda Ericsson från att gå i konkurs.
Efterhand som efterfrågan på mobildata ökade blev behovet för Ericsson, och andra leverantörer av utrustning för mobilnät, att utveckla den fjärde generationen av nätverk allt tydligare. År 2008 lanserades 4G, också känt som LTE (Long Term Evolution). 4G är främst avsedd för konsumenter genom att öka hastigheten för surf.
5G är skapat för industrin
Det är inte svårt att lista ut vilken generation som kommer härnäst. Efter fyra kommer fem. Även om 5G ännu är i sin linda finns mobilnätet i kommersiellt bruk på flera platser i världen och Ericsson var först med att lansera 5G i fyra kontinenter. Först ut att lansera 5G i Europa var mobiloperatören Swisscom i Schweiz.
5G är överlägset den mest omdiskuterade generationen hittills. Tidigare generationer är byggda för konsumenter medan denna generation är skapad även för industrin. För konsumenter får 5G betydelse främst för exempelvis kapacitetskrävande dataspel med AR/VR. Denna generation ritar alltså om spelplanen genom att förvandla andra branscher utanför telekomsektorn och möjliggöra nya affärsmodeller. 5G blir ett stabilt nät med låg fördröjning, som kan hantera många uppkopplade saker med högre hastighet och kapacitet än 4G.
Även om 5G-utrullningen hittills gått snabbare än många trott så finns det en del flaskhalsar. Eftersom 5G kräver nytt radiospektrum måste mobiloperatörerna köpa nya spektrumlicenser som ges av tillsynsmyndigheter, motsvarande Post- och telestyrelsen. I Sverige och i flera andra europeiska länder har auktioner för spektrumlicenser inte ägt rum ännu. Auktionsförfarandet har i vissa länder inneburit betydande kostnader för operatörerna. Ericssons koncernchef Börje Ekholm har kritiserat detta och påpekat att de höga licensavgifterna i princip blir en förtida beskattning av verksamheten innan kommersiell drift kommit igång.
Peter Olofsson som är presschef på Ericsson säger i en intervju med Stock Magazine att 5G har fått ett annat fokus än tidigare generationer.
– 5G är utvecklat för att kunna koppla upp i stort vad som helst, allt från enkla sensorer till självkörande fordon eller komplicerade industriprocesser. Medan 4G blev en plattform som smarta telefoner med ett ekosystem av appar är baserad på. Med 5G blir en ny plattform tillgänglig där allt som gynnas av att vara uppkopplat kommer kunna vara uppkopplat. När 4G lanserades var många av de innovationer som vi idag tar för givna inte ens påtänkta.
Tidigare lönsamhetsproblem
De flesta känner nog till att Ericsson har haft många tuffa år bakom sig. När Börje Ekholm 2017 tog över rodret efter Hans Vestberg presenterades en ny fokuserad strategi med uppgift att skapa ett långsiktigt starkare bolag. Sedan dess har Ericssons lönsamhet vänds till positivt resultat med ett förbättrat kassaflöde. Syftet med den nya fokuserade strategin är att återta teknik- och marknadsledarskap, förbättra koncernens lönsamhet och ge ökat värde för kunderna, det vill säga mobiloperatörer. Att strategin har fungerat syns tydligt på aktiekursen som gått från runt 50 kr när Börje tillträdde till att idag, november 2019, handlas på strax under 90 kr.
Ericsson framgångsfaktorer som gjort att bolaget behållit sin starka position på marknaden, även om man inte längre har störst marknadsandel, har varit sin förmåga att förändra och förnya verksamheten. Mobilnätens betydelse för samhället och affärsverksamheter har ökat betydligt sedan första generationens mobilteknik lanserades och allt pekar på att den trenden kommer att fortsätta.
