Bli medlem i Unga Aktiesparare här
I takt med att den geopolitiska tonen fortsätter att hårdna och Europas upprustning har påbörjats har aktier inom försvarssektorn rusat rejält runt om på kontinenten. Det är dock allt annat än för sent att hoppa på tåget. “Vi är på väg in i en ny cykel”, säger Joakim Agerback, förvaltare av Finserve Global Security Fund, och lyfter fram svenska bolag med stor kurspotential.
Att investera i aktier av försvarskaraktär har länge varit svårt och även ganska impopulärt.
Men såväl det globala som det europeiska säkerhetsläget har försämrats successivt för att nu, i april 2025, vara det klart sämsta sedan kalla kriget.
Det tråkigare omvärldsläget har öppnat upp för investeringar i försvarsindustrin. Joakim Agerback var med och startade Finserve Global Security Fund 2017 och har förvaltat fonden sedan 2022.
– Det som spenderades på försvarsförmåga i Europa var länge på ohållbara, låga nivåer. Redan i samband med München-konferensen 2007 stod det klart att Rysslands president Vladimir Putin hade en väldigt imperialistisk agenda. Den har han agerat efter i stor utsträckning sedan dess. Först med invasionen av Georgien 2008, annekteringen av Krim 2014 och den fullskaliga invasionen av Ukraina i februari 2022, säger Joakim Agerback.
Joakim Agerback är tydlig med att det har gått att se en trend mot en uppdelning av demokratiska och autokratiska samhällen en längre tid. I Ryssland och Kina, som tillhör den sistnämnda kategorin, har investeringarna inom försvarsindustrin ökat kraftigt de senaste åren.
– ESG-regelverket har gjort det svårt och det har även varit kontroversiellt för många att kunna investera i försvarsbolag i väst. Det är många som har trott på temat, men inte kunnat investera på grund av regelverken som har funnits. Men nu går det att se en tydlig förändring. Från inte minst EU-håll ses investeringar i försvar nu som hållbart.
Den nya synen grundar sig i att det finns en helt annan förståelse för det reella hot som finns från totalitära regimer. I Europa utgår det konkreta hotet mest från Ryssland, men även Kina och Iran nämns som aktörer som oroar länderna på kontinenten.
– Dessutom ser man vad de hemska konflikterna i Ukraina och i Gaza innebär rent konkret när det kommer till utsläpp av koldioxid. Det är en väldigt stor mängd artilleri som används vilket påverkar miljön. Det finns även flera sociala aspekter att utgå från. Krig och konflikter innebär stort mänskligt lidande. Något som totalitära regimer inte tänker lika mycket på.
Joakim Agerback understryker att investeringar i försvarssektorn i västerländska demokratier i första hand ska ses som en slags försäkring.
– Det är på grund av bristen på beredskap i Europa som Vladimir Putin har kunnat flytta fram sina positioner så pass mycket. Sedan använder han sig givetvis av ett annat narrativ, som går att se som väldigt tveksamt.
Det har skett en form av uppvaknande i Europa och det finns relativt starkt opinion och ett betydande folkligt stöd för de investeringar i försvar som väntas göras inom EU framöver.
Sverige ser ut att höja sin försvarsbudget till 3,5 procent av BNP fram till 2030 och även i Tyskland pratas det om att nå liknande nivåer.
– Det kommer att ske stora satsningar på försvar runt om i Europa. Sedan ser det så klart väldigt olika ut i enskilda länder. Det är stor skillnad på förutsättningarna rent ekonomiskt och även geografiskt. Länderna i västra Europa befinner sig ju mycket närmare konflikten i Ukrainas kärna och därför blir den strukturella tillväxten större i regionen.
USA ritar om kartan
USA har sedan många decennier tillbaka gått att se som en tydlig allierad till både Sverige och Europa.
Sedan Donald Trump tillträdde som president har budskapet från hans administration dock varit att inte minst de europeiska länderna inom Nato måste höja sina försvarsanslag, kanske till hela 5 procent av BNP, för att USA ska fortsätta att finnas där som ett sammankopplande nav i den västliga militäralliansen.
Joakim Agerback konstaterar att USA tycks ha en “exit-plan” för Europa. USA målar upp Kina som den tydligaste rivalen i strategiska försvarsrapporter och att lägga lika stora resurser över hela världen är inte hållbart för en nation som pressas av ett stort budgetunderskott och en kraftig statsskuld.
– Trumps administration är inte den första som kritiserar Europa för att inte lägga tillräckligt med resurser på försvaret. Det är det flera som har gjort innan. Sedan går det absolut att ifrågasätta Trumps sätt att göra det på. Men USA ser det som ett sätt att ta betalt för sin utrikes- och militärpolitiska ställning. Räntebetalningar på försvarsinvesteringar är enorm kostnadspost i den amerikanska ekonomin och USA måste få både sitt budgetunderskott och sin statsskuld i balans.
Utspelen om att kanske rent ut sagt lämna Nato från USA:s sida har dock fått fart på Europa och det går att se en effekt där flera ordentliga upplåningar för att kunna finansiera försvarssatsningar är att vänta i länderna framöver.
– Sedan kommer det absolut att ske under olika tidsperioder. Men helt klart talar mycket för att det kommer att finnas en betydande strukturell tillväxt under många, många år.
Toppaktierna i fonden
Finserve Global Security Fund utgörs av investeringar i bolag inom tre olika ben: försvar- och totalförsvar, cybersäkerhet och rymd.
– Det handlar om en sorts helhetspussel. Vi har redan en pågående hybridkrigsförening mot stora delar av Europa och här spelar cybersäkerhet en viktig roll. Såväl kritisk infrastruktur som logistik och handel riskerar att påverkas. Sedan gäller det även att bygga upp förmåga i rymden och med hjälp av satelliter kunna övervaka och se vad som sker på marken i till exempelvis Ukraina. Vi kan inte heller vara lika beroende av USA på de här punkterna framåt, säger Joakim Agerback, och tillägger:
– Vi investerar i bolag kopplade till nischerna ovan som vi tror kan härleda avkastning med en god grund.
Joakim Agerback betonar att investeringar sker i bolag som är hemmahörande i västerländska demokratier. Alternativt att de räknas som allierade till väst. Här nämns “Indo Pacific-regionen” med länder som Japan, Sydkorea och Australien som exempel. Att länderna har ett “rimligt statsskick” är A och O.
– Det har gått att se att europeiska bolag har gynnats mest eftersom störst satsningar på traditionellt försvar behöver göras här. Det blir en större förändring för bolagen i Europa än för bolagen i USA. Det är från så låga nivåer att tillväxten ser väldigt intressant ut när produktionskapaciteten växer. Sedan vill även få en global exponering. Här är bland annat Sydkorea väldigt intressant med flera bolag som har försäljning både i Europa och i andra delar av världen.
Målsättningen är att inte ha över 10 procent av det förvaltade kapitalet investerat i ett enskilt bolag.
I mitten av april är tyska Rheinmetall, italienska Leonardo och norska Kongsberggruppen de tre största innehaven. 53 procent av fonden består av europeiska försvarsaktier. USA väger dock enskilt tyngst eftersom 34 procent av pengarna i fonden är investerade i landet.
– Det beror på att cybersäkerhetssektorn är så pass dominerande i USA. Det är en konsolideringstrend. Företag vill inte ha för många leverantörer av så här viktiga tjänster.
Det finns flera hundratals bolag med exponering mot försvarssektorn i någon form. Joakim Agerback betonar att sektorn som sådan är komplex – men att det ändå är enkelt att förstå vad det är som du får exponering mot som investerare.
– Sektorn är väldigt okorrelerad mot andra sektorer på börsen. Den lever sitt eget liv. Vi vill erbjuda en bred exponering. Om du är väldigt intresserad av försvarsbranschen går det absolut att investera i enskilda bolag, men det är heller inte fel att komplettera med en fond. Den kan ju ge dig exponering mot geografiska marknader som är väldigt svåra eller till och med omöjliga att komma åt annars.
Rheinmetall har snabbast tillväxt i Europa och ska ses som en central aktör inom försvarssektorn på kontinenten.
– Det är ett bolag som vi ska ha en position i. Det kommer att ske skiften inom själva trenden också. Då behöver bolag som Rheinmetall lägga ut produktion och hitta samarbeten eftersom de får svårt att leverera allt själva. Då dyker bolag som Mildef och Clavister från Sverige upp som spännande alternativ. Samma gäller även när brittiska BAE Systems (som äger Hägglunds i Örnsköldsvik och Bofors i Karlskoga) får en fullorder. Det kan skapa möjligheter för Mildef som ger dem en större påverkan rent procentuellt.
Ett annat bolag som Joakim Agerback lyfter fram är tyska Hensoldt.
– Hensoldt håller på med radarutrusning och blir oerhört intressant framåt i och med att den inhemska produktionen i Europa ska öka. Hensoldts lösningar har en betydande del i stora militära system.
Saab är fondens fjärde största innehav. Hur ser du på bolaget?
– Saab har en nyckelposition bland de stora europeiska bolagen. Nu har Saab utmaningar med sin produktionskapacitet och kan få svårt att försvara marknadsandelarna. Det är viktigt att samverka och hitta sätt att dela riskerna. Det gör att bolaget kan få en mycket starkare kapacitet.
Joakim Agerback konstaterar samtidigt att Saab börjar att få en mer global försäljning och blir mindre beroende av Sverige som enskild marknad.
– Saab behöver våga investera lite mer och se till att sälja mer där de kan få något högre marginaler. De behöver kunna hålla en hög tillväxt men också ha bra marginaler.
Saab är bara ett av flera exempel på försvarsbolag som har rusat hundratals procent på börsen sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Värderingarna inom sektorn har kommit upp. Men det betyder inte att det inte längre går att göra framgångsrika investeringar i försvarsaktier.
– Under 2023 ökade omsättningen för försvarsbolagen knappast alls. Det tar lång tid från en beställning till leverans och till att den syns i resultaträkningen. Multiplarna kommer att gå ned. Men jag är övertygad om att det är smart att löpande skala in sig försiktigt. Då riskerar man inte att träffa helt fel. Volatiliteten kommer nog att vara hög och det kan bli en hel del rörelser på geopolitiska besked. Jag tycker att man kan se försvarsinvesteringar som en liten del av en större aktieportfölj, men mycket talar för att sektorn kommer att se en stor strukturell tillväxt under överskådlig tid, säger Joakim Agerback.
