Oavsett hur erfaren du är som investerare är det lätt att ryckas med i vad som skrivs av analytiker, börsexperter samt profiler på sociala medier. När man läser framgångssagor om lyckade investeringar i framgångsrika bolag infinner sig ofta en ”ta rygg”-känsla – även om aktien i fråga redan har avancerat hundra procent de senaste månaderna. Varför?
Denna artikel framgår ursprungligen ur Stock Magazine nummer 4 2020
För att få svar på denna fråga måste vi bege oss till en tid för över 30 000 år sedan, när våra förfäder slogs för sin överlevnad på savannen. Då fanns varken polis-, brand- eller ambulanskår. Inte heller fanns säkerhetsbolag som Securitas eller bostadsutvecklare som JM och Bonava. ICA och Axfood? Nix, inte ens några stora varuhus existerade. Ville du ha skydd, tak över huvudet och mat i magen var du tvungen att ordna detta själv.
Det säger sig självt att detta var en tuff uppgift för en ensam person. Således var du – individen – beroende av flocken. Genom att leva i grupper där alla hade specifika uppgifter och ansvarsområden kunde människan överleva som art. Vissa jagade och samlade bär, nötter och frön, medan andra byggde skydd och vaktade. Alla hade en roll att fylla och ingen var överflödig.
Inträdesbiljetten till flocken gick dessvärre inte att hitta i ett Cornflakespaket eller ett Happy Meal. Man var tvungen att göra sig förtjänt av medlemskapet. Ville du tillhöra gruppen måste du också ha något att bidra med. I tider av hård konkurrens och begränsat utbud av mat, skydd och tak över huvudet fanns ingen plats för fripassagerare.
Att vara en bidragande individ ledde till att du hade en plats i flocken och därmed fick du en tryggare tillvaro. Däremot var din plats aldrig garanterad. Skulle du bli allvarligt skadad, dödligt sjuk, gå emot de regler och normer som gällde i gruppen eller sluta med att bidra var risken stor att du blev exkluderad. Alltså var du beroende av att ständigt vara gruppen till lags och att aldrig gå emot vad majoriteten tyckte, sade och gjorde.
LÄS OCKSÅ: Tankesätten som får dig att stå pall när portföljen lyser röd: ”Skriv ned och ifrågasätt”
Detta tänkande finns kvar än i dag. Vår hjärna har nämligen inte, som jag har skrivit om i tidigare krönikor, utvecklats så mycket under de 30 000 år som har gått sedan vår tid som nomader. Trots modern teknik och ett enormt utbud av resurser är vi i grunden det flockdjur som vi alltid har varit.
Du läser om Evolution Gaming i Dagens Industri och hur såväl analytiker som profiler på Twitter, Facebook med mera hyllar bolaget. De visar triumferande printscreens om hur hög avkastning de har fått. Du känner ett behov av att köpa, av att vara med i gänget – flocken. Du vill inte stå utanför och framstå som den som inte var kunnig och smart nog att se det värde som fanns, innan tåget lämnade stationen. Du är rädd att andra ska se dig som den inkompetenta, svaga och mindre duktiga investeraren. Den som flocken inte vill veta av.
Att gå emot flocken behöver inte betyda något dåligt, precis som att följa den inte nödvändigtvis är något positivt. Det är nämligen inte alltid så att flocken har rätt. Detta syns tydligt om vi studerar flera av världens börser. När covid-19 blev uppenbarat för oss i slutet av februari och början av mars blev det trångt i nödutgången – plötsligt ville flocken sälja alla sina värdepapper. Samma tendens står att finna 2000, 2008 och vid alla andra historiska krascher som har inträffat.
Med facit i hand kan vi tala klarspråk: i det här fallet hade flocken fel. Bättre gick det för dem som var pålästa och passade på att fynda i bolag som Netflix, Amazon och Mercado Libre (för att bara nämna några).
Vilken läxa kan du dra av detta? För det första måste du acceptera att du har ett biologiskt arv som gör dig benägen att följa flocken, och att den impulsen ofta uppstår när du minst anar det. För att besegra en sådan övertygande känsla krävs det ett aktivt tankesätt – du måste aktivera system 2. Därmed inte sagt att du ska gå emot flocken bara ”för att”, för ofta har den rätt.
MISSA INTE: Största börsrädslan: ”Missa framgångseffekten”
Ett ypperligt exempel på flockbeteende är att studera Fingerprint anno 2015 fram till dags dato, men även Tesla. Beträffande det förstnämnda företaget skulle alla ena dagen äga aktien, andra dagen skulle alla sälja. De som bedömde det som klokt att gå lång under nedgången sitter fortfarande med röda siffror.
Att tillhöra en flock är skönt, lugnande och tryggt, men vi vet att det ofta kan röra sig om en falsk trygghet. Ibland gäller den gamla devisen ”ensam är stark”. Darwin sade det bäst när han presenterade sin teori om the ”Survival of the fittest”. Se till att vara denna individ – hen som är anpassningsbar, dynamisk och agil. Hen som inte springer åt samma håll som alla andra utan att tänka efter.
Människan är smart. Människor i grupp är inte alltid det.
