Guld beskrivs ofta som den enda ständiga värdebevararen. Skulle du fått en guldtacka som gåva för 2000 år sedan, hamnat i koma, och vaknat upp under finanskrisen 2008, så skulle den skinande ädelmetallen fortfarande ha kvar sitt värde. Hur kommer det sig?
Guld är den tillgång som trots finanskriser, systemkollapser och naturkatastrofer lyckats behålla sitt värde i tusentals år, olikt någon annan tillgång. För att förstå guld måste man förstå historia. Om två bönder hade mötts för 10 000 år sedan för att göra affärer, så gällde det att dessa satt på resurser som den andre efterfrågade. Om bonden Kalle ville byta foder mot bonden Petrus fårskinn, så förutsatte det att Petrus i sin tur var intresserad av att köpa Kalles foder. Detta var givetvis ej optimalt, och därför har människan genom historien hittat på pengar.xs
Vad är pengar? Pengar är inte mynt eller sedlar. Pengar är vad som helst människor är villiga att använda för att symboliskt representera andra tings värde, med syftet att utbyta varor och tjänster. Pengar gjorde det möjligt för Kalle och Petrus att snabbt och enkelt jämföra värdet på sina varor, att byta ett ting mot ett annat och lagra rikedomar. Idag känner vi till pengar som mynt och sedlar, men pengar fanns långt innan dess i form av snäckskal, spannmål, kläder och i vissa moderna fall även cigaretter.
Gulds unika förutsättningar
Varför har då guld i tusentals år fungerat som pengar, när man likväl kunde kommit överens om att kottar skulle vara det officiella betalningsmedlet? Guld besitter unika egenskaper som gör det till den ultimata valutan. Riksbanken skriver på sin hemsida att: ”pengar ska fungera som värdebevarare”. Det som gör guld till en formidabel värdebevarare är att det i princip är omöjligt att tillverka, samtidigt som det är formbart (enkelt att göra till exempelvis mynt), och extremt svårt att förstöra. Guldleveransen kom till jorden för många miljoner år sedan när meteoriter som bar på guld och andra ädelmetaller slog ner på jorden. Guld blir till när två neutronstjärnor krockar, och om vi skulle ha lyxen att få ännu en guldleverans till jorden via en meteorit så skulle vi människor troligtvis stryka med i guldtillverkning. En valuta bör ha knapphet, det vill säga att det finns en begränsad och kontrollerad mängd av föremålet. Detta för att det ska ha ett stabilt värde över tid, vilket alltså överensstämmer bra med guld.
Sedlarna skapade bankkriser
Innan merparten av världens nationer gick över till sedlar handlade man mestadels med mynt. Alltifrån silver, guld och kopparmynt. Sverige var en europeisk pionjär vad gällde sedlar och 1656 grundade Johan Palmstruch Sveriges första bank, Stockholms Banco, som skulle komma att ge ut Europas första sedlar. På den tiden var kopparmynten det vanligaste betalningsmedlet i Sverige, och eftersom att det var opraktiskt att bära runt på de stora kopparbitarna uppfann man ”kreditivsedlar”. Detta var papperssedlar som var kopplade till kopparmynten, så istället för att bära runt på en stor kopparbit hade man en pappersbit som garanterade att man ägde en viss mängd mynt.
Eftersom att folket sällan kom för att hämta ut sina mynt på samma gång, så kom man på att man kunde ge ut fler kreditivsedlar än vad det fanns kopparmynt i bankvalvet. När banken gav ut fler och fler sedlar blev det inflation, och du fick inte lika mycket för din sedel som du tidigare fått. Befolkningen började tappa förtroendet för sedlarna, vilket gjorde att många samtidigt åkte till banken för att växla sina kreditivsedlar tillbaks till kopparmynt. På Stockholms Banco fanns dock inte lika många mynt som man utlovat. Bankmännen började kräva tillbaka de lån man gett ut, vilket ledde till en bankkrasch och grundaren Johan Palmstruch dömdes till döden för detta bedrägeri. Låter det märkligt? Idag sker detta fenomen varje dag på varenda bank i hela världen.
Under större delen av historien förblev ekonomin ungefär lika stor. Medeltidens många krig och strider härrör alltså från en saknad av produktivitetstillväxt i samhället. Vägen ut ur frysboxen upptäcktes först senare med uppkomsten av ett system som byggde på framtidstro. Människor kom överens om att representera varor som för närvarande inte existerade – med en särskild sorts pengar som kallades kredit.
Kredittillväxten förutsätter däremot inflation eftersom att motsatsen är förödande. Inflation innebär som bekant att priset på varor och tjänster stiger, oftast på grund av att penningutbudet ökar (vilket gör att värdet på pengarna minskas). Samtidigt som du får 2 procents löneökning varje år kostar likväl maten 2 procent mer. Motsatsen deflation, skulle innebära att du exempelvis får 2 procent löneminskning varje år, men att maten samtidigt blir 2 procent billigare. Varför vill riksbanken åstadkomma inflation, och inte deflation, om det i slutändan verkar vara ett nollsummespel?
Bretton Woodssystemet
Ända fram till 1971 så var de flesta av världens valutor kopplade till guld. Fram till 1930-talet hade de europeiska länderna en guldmyntfot, vilket innebar att man endast fick trycka pengar till en viss grad som motsvarade sin egna guldreserv. Om landet tvingades att sälja sitt guld för att stabilisera sin valuta, var penningmängden tvungen att krympas i motsvarande grad. Detta gav deflation, som vi tidigare nämnt skapar samhällsturbulens. Sedan kom första världskriget och nationer behövde trycka mer pengar för att finansiera krigen. De flesta övergav guldmyntfoten vilket skapade hög inflation.
Ur efterkrigstiden uppkom ”Bretton Woodssystemet”, som var ett fast växlingskurssystem där alla länder som var med i IMF (Internationella valutafonden) hade en fast växlingskurs mot amerikanska dollarn. USA ägde majoriteten av världens guldreserver, i Europa hade guldreserverna sedan länge tagit slut på grund av krigskostnaderna. Det ansågs därför rimligt att koppla dollarn till guld och göra dollarn till världens reservvaluta, som i sin tur de andra länderna var kopplad till.
Ett återkommande tema när det kommer till pekuniär instabilitet är krig. Under krig behöver stater pengar, och staten kan endast få pengar genom att ta från befolkningen (skatter) eller att trycka nya. Eftersom en hög skattehöjning inte är särskilt populärt bland invånarna väljer man oftast det senare alternativet. USA tryckte mycket dollar för att finansiera Vietnamkriget på 60-talet vilket skapade inflation av dollarn. Detta gjorde att förtroendet för dollarn minskade och fler ville växla in sina dollar mot guld. 1971 upphävde president Nixon rätten att lösa in dollar mot guld. 1973 kollapsade systemet och valutorna flöt fria utan koppling till guld. Sedan dollarns koppling till guld upphörde har papperspengarnas köpkraft sjunkit dramatiskt.
Valutor endast baserat på förtroende
Om man inte har någonting som är kopplat till valutan, kallas det ”fiatvaluta”. Ordet ”fiat” kommer från latin och betyder förtroende, vilket också innebär att valutan endast har ett värde så länge de som nyttjar den har förtroende för att den ska fungera som betalmedel och värdebevarare. Historiskt har alla fiatvalutor gått till sitt inneboende värde, det vill säga noll. I Sverige har vi ett inflationsmål på 2 procent. Detta kan liknas med att du tar hundra stycken tusenlappar, stoppar dem i en låda, och en gång om året bränner upp två tusenlappar. Det är exakt det som händer när du sparar pengar på ett bankkonto utan ränta, pengarna blir 2 procent mindre värda varje år. Med tiden är alla fiatvalutor i ett kreditsamhälle dömda att inflateras till en ohållbar gräns.
Sammanfattningsvis ska man tillägga att guld är just en värdebevarare. Det är ingen tillgång som skapar avkastning, utan fungerar som ett skydd mot valutor som i sin tur minskar i värde.
