Bli medlem i Unga Aktiesparare här
Denna artikel framgår ursprungligen ur Stock Magazine nummer 3 2024
Ungdomsbarometerns årliga Generationsrapport är måsteläsning för den som på riktigt vill förstå vår samtid. Det är otvivelaktigt att fler unga vill lära sig mer om privatekonomi och sparande och det har vi alla ett ansvar att bidra till, skriver David Ingnäs i sin senaste krönika.
Svaren från 15 000 personer i åldrarna 15 till 24 år kan ge värdefulla ledtrådar till hur man exempelvis attraherar framtida anställda, vinner nästa generations röster eller för den delen identifierar kommande investeringstrender.
Vill man hitta bevis på att vi lever i en tuff tid finns det tyvärr flera pilar som pekar åt fel håll i 2024 års rapport. Ökad ohälsa, växande skepsis mot demokrati och fler negativa till samhällsutvecklingen. Det är några av trenderna hos Generation Z, alltså unga födda mellan 1996 och 2010, enligt Ungdomsbarometerns analys.
Men allt är inte nattsvart. Ohälsan må öka. Men intresset för hälsofrågor stiger, stressen över klimatet sjunker och allt fler vill identifiera sig som ”livsnjutare”. Att ägna en halvtimme eller så till att bläddra igenom den 18 sidor långa rapporten är som sagt en stark rekommendation.
Extra roligt besked
För oss ekonominördar fanns det statistik som särskilt gladde.
På tre år har andelen som svarar ”tjänar pengar” på frågan om vad som är ”viktigast för dig just nu” stigit betydligt. Det är numera 53 procent av alla svarande som prioriterar pengatjänande jämfört med 45 procent 2021.
Det gör det till den näst viktigaste prioriteringen av totalt 21 olika svarsalternativ. Viktigare än exempelvis ”skaffa sig en bra utbildning”, ”göra bra resultat i skolan” eller att ”vara med familjen”. Endast ”kompisar” slår intresset att få in kosing.
Det är möjligt att jag läser in för mycket i resultatet när jag ser det som ett tecken på att allt fler tycker att ekonomi är viktigt. Och nog spelar det in att andelen som känner stress för den egna ekonomin under samma period har rusat från 37 till 61 procent.
Men oavsett borde det ökade suget på att tjäna pengar kunna gå att omvandla till ett brett intresse för ekonomi om rätt förutsättningar och stöttning kan ges.
Här vet vi från otaliga undersökningar, inte minst från Unga Aktiesparare och Ung Privatekonomi, att skolan inte tar det ansvar för ekonomiutbildning som många unga skulle vilja ha.
Även om det finns positiva undantag och det sakta går framåt på skolfronten faller det stora ansvaret fortfarande på föräldrarna.
90 procent av all privatekonomikunskap kommer från föräldrarna, uppgav barn i åldrarna 8 till 18 år när ICA Banken nyligen ställde frågan. Det är mer än dubbelt så högt jämfört med ”skolan”, som bara 42 procent anger som privatekonomisk kunskapskälla.
Var snäll och dela med dig
En siffra som fick mig att studsa till var att endast 15 procent av de tillfrågade i enkäten lärde sig privatekonomi från ”kompisar”.
Är inte det riktigt illa?
Nu var förvisso den aktuella siffran från en undersökning där få ännu ansvarar för sin egen ekonomi. Men de fick mig att fundera över hur mycket bättre vi vuxna egentligen är på den punkten? Alltså att i kompisgänget sitta och prata ekonomi.
Visst har de senaste årens inflation fått oss att snacka mer om boräntor, elräkningar och priset på smör.
Och visst är det så att vi som har börsen som hobby inte kan få nog med att prata aktier om vi träffar på någon likasinnad.
Men hur mycket delar vi egentligen med oss av vårt börs- och ekonomiintresse utanför den egna ”bubblan”?
Min känsla är att vi som redan är välbekanta med begrepp som ränta-på-ränta, sparkvot och amorteringar kan ta ett ännu större ansvar än vi redan gör i dag.
Det vill säga att sprida kunskapen om sparande och privatekonomi till kompisar och kollegor som ännu inte riktigt har samma intresse eller kompetens.
Vi vet att intresset och oron för ekonomin bland Sveriges unga stiger. Du kan göra något åt det. Bli en bra ekonomikompis!
