Bli medlem i Unga Aktiesparare här
Denna artikel framgår ursprungligen ur Stock Magazine nummer 1 2025
Generation Z, som man ibland kallar personer födda från mitten av 1990-talet till tidigt 2010-tal, har under sin uppväxt präglats av snabba teknologiska framsteg, globalisering och ekonomisk turbulens. Dotcom-kraschen 2001, finanskrisen 2008 och covidpandemin 2020–22 är exempel på stora världshändelser som påverkade marknaden rejält. Men hur har dessa egentligen påverkat Generation Z och hur investerar personerna i åldersgruppen? frågar sig Theo Milos.
Generation Z har redan upplevt flera lågkonjunkturer, men har ändå konsekvent visat en stark närvaro på aktiemarknaden. Den här tiden har, trots kortvariga nedgångar, varit en ekonomisk guldålder. Starka börsuppgångar har varvat varandra, såväl nationellt som internationellt, samtidigt som det varit historiskt låga räntor och oavbrutet ökande bostadspriser. Med djup oro för klimatförändringar och globala händelser har man letat efter trygghetspunkter. En följd av sökandet efter stabilitet är att generationen har blivit duktiga sparare och flitiga investerare. Generation Z sparar en större del av sin inkomst i stället för att överdrivet konsumera, vilket kan anses vara ett trendbrott jämfört med tidigare generationer. Vidare har de förstnämnda en mer positiv syn på aktiemarknaden.
Därför investerar fler unga
Det finns många anledningar, men helt avgörande är ökad tillgänglighet och effektivitet. På nolltid, genom några få knapptryck på sin mobiltelefon, kan man bli delägare i valfritt företag. Från att behöva boka ett möte med sin bankman kan man i dag göra allt själv – snabbt och enkelt. Ökad digitalisering har lett till att fler har vågat sig ut på börsen, oavsett om man satsar små medel eller gör större investeringar. Generation Z söker snabba dopaminkickar och vill gärna att saker ska hända här och nu. Det har gjort att den digitala aktiemarknaden passar dem.
Digitaliseringen har också gjort information mer lättillgänglig. Under de ekonomiska guldåren har “finfluencers” blivit allt vanligare. Ofta är dessa privatekonomiska influencers anonyma och delar med sig av sina köp- och säljbeslut och portföljer på olika sociala plattformar.
Många använder sina konton för att främja intresse för privatekonomi, värdepapper och börsen. Men det finns en tendens att fokusera mer på framgångsrika affärer och höga avkastningar. I många fall behandlas dessa i princip som finansiella rådgivare, vilket kan vara problematiskt för oerfarna investerare. Samtidigt bidrar vissa ”finfluencers” till att sprida värdefull kunskap och inspiration kring ekonomi och sparande. Det har också bidragit till att en ny dynamik på marknaden har skapats där investeringstrender kan spridas med en enorm hastighet. Med generationens otålighet i åtanke har det utvecklats en slags mentalitet där många drömmer om att skapa sig en förmögenhet i ung ålder.
I linje med denna “bli-rik-snabbt”-mentalitet väljer allt fler unga att satsa på mer riskfyllda alternativ, snarare än stabila långsiktiga investeringar. Många väljer att framför allt investera i kryptovalutor men också i de digitala ägarbevisen NFT:er (”Non Fungible Tokens”) och i “meme-aktier” vars utveckling styrs av aktivitet på sociala medier.
Yngres påverkan på börsen
I jämförelse med tidigare generationer, som huvudsakligen investerat i fonder och traditionella aktier, visar det här på ett annat förhållningssätt. Vidare visar en undersökning gjord av Nasdaq att unga följer sina investeringar betydligt mer frekvent. Inte sällan dagligen.
Parallellt med detta har generation Z stark social medvetenhet. Generationen tenderar att investera i företag, fonder och branscher som ämnar att ha en positiv inverkan på samhället och världen, snarare än att bara fokusera på maximal lönsamhet. Det kan korreleras med oron för klimatförändringar och globala händelser. Hållbarhet är viktigt för generation Z. Alternativ som anses oetiska väljs ofta bort. Allt fler investerar i gröna obligationer, ESG-fonder och företag som aktivt arbetar för hållbar utveckling. Inom samma generation finns alltså delvis motstridiga tendenser och ideal.
Generation Z har också fått möjlighet att lära sig mer om privatekonomi, aktiemarknaden och börsen från organisationerna Unga Aktiesparare och Ung Privatekonomi. Genom deras arbete har fler fått ökad kunskap, intresse har väckts och engagemanget för ekonomi har vuxit.
Sammanfattningsvis går det att konstatera att Generation Z är de första som haft tillgång till internet under hela sitt liv. Det har haft stor påverkan i olika avseenden, och i hög grad på deras syn på börsen. Generation Z tenderar att ta höga risker, är nyfikna på nya investeringsalternativ, samtidigt som personerna har en hög social medvetenhet.
Frågan är inte om generation Z kommer att påverka finansvärlden. Det gör den redan. Frågan är snarare hur mycket? Kommer den att revolutionera marknaden helt och hållet? Det återstår att se.
