En marknad med fungerande konkurrens är nästan alltid fördelaktigt för konsumenten. Utan konkurrens kommer företagens incitament att sänka priserna och höja kvalitén att minska radikalt. Det är olagligt för företag att missbruka sin makt på marknaden eller samarbeta genom att till exempel bilda karteller. Konkurrensverket är den myndighet som arbetar för att se till att företagen följer konkurrenslagarna så att vi konsumenter inte kommer till skada.
Varför konkurrens?
Ett sätt för företagen att minska konkurrensen är att bilda en kartell och tillsammans komma överens om att höja priserna. Detta skapar obalans på marknaden och är en överträdelse mot konkurrensreglerna. Stock Magazine har intervjuat Göran Karreskog, enhetschef på enheten som arbetar med att motverka karteller och pröva förvärv på Konkurrensverket.
– Konkurrens handlar om tävlan. I bästa fall tävlar företagen om att erbjuda de bästa varorna och tjänsterna till bästa pris. Vi jobbar med konkurrenslagstiftningens regler, där fokus ligger på att alla ska ”slåss på lika villkor”.
Precis som Göran Karreskog säger är konkurrensens största vinning för oss konsumenter att den får företagen att tävla med varandra för att vinna oss som kunder. Genom att höja kvaliteten på sina varor och samtidigt sänka priserna konkurrerar de med varandra – och vi får möjligheten att köpa bättre varor till lägre priser. Konkurrensverket gör ett omfattande arbete för att få detta att fungera.
– Vi är bland annat ekonomer och jurister som arbetar tillsammans för att upprätthålla en efterlevnad av konkurrensreglerna. Det jag jobbar med är konkurrenstillsyn vilket handlar om att spåra upp och ingripa mot misstänkta överträdelser. Det kan till exempel vara vissa samarbeten mellan leverantörer och dess återförsäljare och kartellsamverkan mellan konkurrenter.
Göran Karreskog förklarar att de ofta utgår från inkommande tips eller observationer som de själva gjort som väcker misstanke om överträdelser.
– Innan djupare utredningsinsatser beslutas bedrivs normalt ett spaningsarbete under så kallad planläggningssekretess, vilket innebär att vi arbetar med försiktighet för att inte röja våra misstankar. Vi vill undvika att eventuella bevis förstörs.
Om de efter denna förstudie finner att det finns skäl att gå vidare väljer de lämpliga åtgärder för att inhämta information. Det kan vara i form av ett åläggande riktat mot företag om att det ska lämna viss information, att kalla personer till förhör eller att genomföra en oannonserad undersökning på plats hos misstänkta företag, en så kallad gryningsräd. När utredningen är färdig beslutas om Konkurrensverket ska vidta åtgärder eller inte. Om de väljer att ingripa mot en överträdelse kan det ske genom att föra talan i domstol om konkurrensskadeavgift. Den kan uppgå till så mycket som tio procent av företagets årsomsättning. Konkurrensverket kan även ålägga berörda företag att upphöra med ett visst förfarande.
– Det är en blandning av juridik och ekonomisk analys för att kunna förklara vilken skada överträdelsen kan innebära.
Motsatsen till konkurrens
Motsatsen till konkurrens är monopol vilket innebär att det bara finns ett företag på marknaden och därmed inga konkurrenter att kämpa mot. Företaget kan sätta höga priser och erbjuda lägre kvalitet utan att förlora sina kunder till konkurrenter. Ett exempel på ett tidigare så kallat statligt monopol är apoteksmonopolet som existerade fram till 2009. Detta avskaffades i syfte att förbättra tillgängligheten på apotek i Sverige. När man introducerade konkurrens behövde apoteken etablera fler butiker för att konkurrera med varandra, något som märks tydligt idag då man kan se flera apotek bredvid varandra. Monopol kan i vissa fall faktiskt ibland vara gynnsamt och Göran Karreskog ger ett exempel:
– Så kallade naturliga monopol, till exempel viss infrastruktur så som järnväg, vattenverk och elledningar kan vara marknader där det är mest effektivt med bara en aktör. I sådana fall krävs ofta viss reglering av verksamheten så att konsumentintresset tillvaratas.
Naturliga monopol är branscher där det ofta är dyrt att etablera sig på marknaden och kostnaderna sjunker ju fler kunder man har. Därför blir det billigare med ett stort företag istället för många små. Ett annat skäl till monopol kan vara politiska, exempelvis Systembolaget som har monopol baserat på alkoholpolitiska överväganden.
Oroväckande låg konkurrens?
Dagligvarumarknaden i Sverige har väldigt låg konkurrens. Så mycket som 89 procent av den totala livsmedelshandeln bedrivs av enbart sex aktörer: Ica, Coop, Axfood, Bergendahls, Lidl och Netto.
Den starkaste spelaren på marknaden är utan tvekan Ica, som har en marknadsandel på hela 50,4 procent. På andra plats kommer Coop med 18,2 procent, tätt följd av Axfood med 17,2 procent. Ica har alltså mer än halva marknaden beräknat i försäljning vilket ger dem mycket större makt än konkurrenterna.
I maj 2019 gick Coop ut med beskedet att de planerar att köpa upp Netto för att stärka sin position som tvåa på marknaden och utmana Ica.
– Vi är i behov av att stärka oss för att ge huvudkonkurrenten en match, sa Christian Wikström vd för Coop Butiker och Stormarknader (CBS), till Dagens Industri den 10 maj 2019.
CBS menar att uppköpet kommer att öka Coops konkurrenskraft genom att de blir mer tillgängliga för kunderna och mer kostnadseffektiva. Det skulle då innebära att Coop har möjlighet att sänka sina priser för att kunna konkurrera med Ica.
Men frågan är om den här fördelen överväger nackdelen med att en spelare försvinner från marknaden. Det är en fråga för Konkurrensverket att ta ställning till. Göran Karreskog var ansvarig chef för utredningen.
– Vår bedömning är att konsumenterna påverkas i liten omfattning. Det fanns inte skäl för att stoppa uppköpet då det inte kommer medföra någon påtaglig skada för konkurrensen.
Konkurrensverkets beslut i sin helhet går att läsa på deras hemsida.
