Bli medlem i Unga Aktiesparare här
Denna artikel framgår ursprungligen ur Stock Magazine nummer 4 2023
För att lyckas analysera ett bolag är det ett måste att kunna förstå grunderna bakom redovisning. Inte minst för att hitta röda flaggor innan det är för sent.
Redovisningen är i grunden uppbyggd på en hel del principer. Men för en investerare är det viktigast att förstå två särskilda principer: Matchningsprincipen och försiktighetsprincipen.
Matchningsprincipen kräver att kostnader registreras och erkänns under samma redovisningsperiod som de intäkter som de hjälper att generera. Denna princip säkerställer att de finansiella rapporterna noggrant återspeglar de kostnader som uppkommit vid generering av intäkter.
Enligt försiktighetsprincipen när det råder osäkerhet eller tvivel om värdering eller erkännande av tillgångar, skulder, intäkter eller kostnader bör bolaget vara försiktigt och välja det alternativ som minst troligt övervärderar dess tillgångar eller inkomster.
LÄS ÄVEN: Aktiestinsens succéfilosofi: 600 kronor blev 140 miljoner
Resultaträkning
Resultaträkningen är en uträkning av intäkter och kostnader under en viss period.
Vi börjar med intäkter där majoriteten utgörs av försäljning. Utöver det kan det finnas övriga intäkter och det kan vara sådana som inte är hänförliga till huvudverksamheten. Vissa bolag har aktiverat arbete. Det är inte fel, men när man tittar på bolaget kan det vara väldigt vilseledande och få en att tro att bolaget har en större omsättning än vad bolagets affär genererar.
Sedan kommer vi till kostnad av sålda varor. Det här är kostnader som direkt påverkar produktionen och leveransen av varan då de ökar eller sjunker med antal producerade enheter. Intäkter minus kostnaden för sålda varor ger bruttovinsten.
Delen under anses vara fasta kostnader och verksamhetskostnader. Det kan anses vara lite konstigt för marknadsföring, utveckling och liknande kan lätt dras ned eller upp och är inte fasta per se. Här brukar bolagen dela in kostnader lite olika. Men de svenska bolagen brukar vanligtvis ha posterna:
- Marknadsföringskostnader.
- Personalkostnader.
- Administrationskostnader.
- Övriga kostnader.
- Utvecklingskostnader/Aktiverat arbete.
I många fall i de svenska bolagens rapporter ligger avskrivningar och nedskrivningar också här. Avskrivningar skrivs ned baserat på en livslängd. Till exempel: Datorer på tre år och maskiner på tio år. När nedskrivningar sker vid en faktisk händelse, som till exempel ett förvärv inte går som man tänkt, kan man skriva ned goodwill. Eller när gamingbolag lägger ned utvecklingen av ett spel får de göra en nedskrivning på det värdet som har jobbats upp i bolaget.
Efter dessa kostnader får vi rörelseresultatet, även kallat Ebit. Lägger man tillbaka avskrivningar och nedskrivningar blir det Ebitda. Vissa bolag som har en intensiv förvärvsagenda lyfter ofta fram Ebita för att de tycker det ger en mer rättvisande bild av hur verksamheten går.
Nu kommer vi till den finansiella delen av resultaträkningen: Finansnettot. Finansnettot visar hur mycket räntekostnader och ränteintäkter som finns, och vinster av att sälja tillgångar. Givet om bolaget har en nettokassa och vilken ränta de har på sina lån och ränta på likviderna kan finansnettot vara positivt eller negativt. Oftast är det negativt. Efter finansnettot landar man på vinsten före skatt.
Till sist kommer så klart skatten. Vad skattesatsen är kan skilja mellan olika bolag. Beroende på var bolaget har sin verksamhet används olika skattesatser. Även redovisningen mot Skatteverket är inte samma som redovisningen utåt. Då får man inte göra avdrag för vissa kostnader och avskrivningar kan göras olika mellan skatteredovisningen och den finansiella redovisningen. Nu har vi kommit ned till vinsten.
MISSA INTE: Bli miljonär – genom utdelningar
Balansräkning
Resultaträkningen är som sagt ett resultat av intäkter och kostnader över en period. Balansräkningen är en ögonblicksbild över hur tillgångar, eget kapital och skulder ser ut i utgången av perioden som man rapporterar.
Balansräkningen har två sidor och dessa ska balansera. Därav namnet. Tillgångarna ska vara lika stora som skulder och eget kapital, vilket också kan kallas finansieringssidan. Bolaget finansierar tillgångssidan med skulder och eget kapital.
Tillgångar delas in i två stora grupper: Anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Där den första är av en långsiktigare karaktär och oftast svårare att likvidera än den andra typen av tillgångar. Omsättningstillgångar är som det låter tillgångar som omsätts i bolaget för att driva verksamheten.
Anläggningstillgångar delas i huvudsak in i två kategorier: Immateriella tillgångar och materiella tillgångar. I vissa fall kan det finnas finansiella tillgångar. Men då används de oftast inte i verksamheten – förutsatt att verksamheten inte är att äga just finansiella tillgångar.
Immateriella tillgångar är typiskt sätt goodwill och andra immateriella tillgångar. Några exempel på vad som kan vara en immateriell tillgång är ett varumärke, kundrelationer, utvecklingsarbeten och goodwill. Goodwill är en udda post för det är övervärden som bolaget har betalat för något. Enkelt förklarat om bolaget betalar mer för ett bolag än vad deras tillgångar är värda hamnar överskjutande belopp på balansräkningen som goodwill
Materiella tillgångar är fastigheter, bilar, fabriker, verktyg och liknande. Även efter IFRS16 räknar man in sådana tillgångar som man leasar här. Om man hyr en bil eller hyr en lokal ska dessa också tas upp i balansräkningen.
Omsättningstillgångar är lager, kundfordringar, andra/övriga fordringar, förbetalda kostnader och kassa. Kassa kan man ofta bryta ut från resten. Den skiljer sig genom att vara helt likvid jämfört med bland annat lager som är tillgångar som är uppbundna i varor som ska säljas.
Nu över till finansieringssidan. Den består också av två delar: Eget kapital och skulder.
Eget kapital kan vara uppdelat i lite olika delar beroende på hur bolaget har finansierat sig. Aktiekapital och balanserade vinstmedel finns alltid där. Saker som kan finnas i övrigt är preferenskapital om bolaget har gett ut preferensaktier, reserver, övrigt tillskjutet kapital och en fondreserv.
Skulder är uppdelade lite som tillgångar, baserat på vilken horisont dessa har. Det finns långsiktiga skulder och kortsiktiga skulder. Definitionen är om något ska betalas inom ett år är det kortsiktiga skulder och om det är längre än så är det långsiktiga skulder.
Långsiktiga skulder rader kan ha många olika benämningar. Men i regel finns det tre olika att ha koll på. Långsiktiga räntebärande skulder, operationella leasingsskulder och andra långsiktiga skulder. Långsiktiga räntebärande skulder kan vara allt från obligationer till banklån. Ofta kan bolagen dela upp dem i obligationer och skulder från kreditinstitut. Utöver det kan det finnas reserver och avsättningar. Men de kan bakas in i andra långsiktiga skulder för de påverkar inte den huvudsakliga skuldsättningen att ha koll på. Den räntebärande skuldsättningen är den som räknas in i nettoskulden.
Kortsiktiga skulder kan liknas med de långsiktiga skulderna med räntebärande skulder, leasingskulder och andra kortsiktiga skulder. Men med tillägget leverantörsskulder. Här kan man även se en kortsiktig del av långfristiga lån. Om man har ett lån som löper på fem år och man betalar en femtedel av detta varje år så ska just en femtedel tas upp som en kortsiktig skuld.
SE OCKSÅ: 10 aktier till lägre risk – som spöar börsen
Kassaflödesanalys
Nu till den svåraste och viktigaste delen av de tre olika finansiella delarna. Svårast för att det kan vara tufft att förstå hur vissa delar funkar och viktigast för att värdet av ett bolag är de diskonterade kassaflödena. Här går det att se om bolaget måste ha in mer kapital.
Låt oss hoppa in i det svåra. Kassaflödesanalysen visar hur kassan påverkas av olika posters rörelser under en period. Inbetalningar och utbetalningar, rent krasst. Visst låter det lätt? Men det finns vissa parametrar som kan vara svåra och väldigt icke intuitiva.
Kassaflödet hämtar data från både resultaträkningen och balansräkningen. Den består av tre huvudsakliga delar. Löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamheten.
Man börjar med vinsten eller Ebit. Beroende på hur bolaget lägger upp det. Börjar bolaget med vinsten måste det lägga tillbaka avskrivningar och nedskrivningar eftersom dessa inte påverkar kassaflödet. De är bara redovisningstekniska kostnader. Bolaget gör ingen utbetalning för dem. Sedan måste man lägga till icke kassaflödespåverkande poster.
Sedan fortsätter man till rörelsekapitalet (omsättningstillgångar och kortsiktiga tillgångar). Här är det svårt och man får tänka bort tanken om att tillgångar är bra och skulder dåliga. Vi har ett annat perspektiv här. Ökande tillgångar innebär mindre i kassan eftersom man har tagit pengar från kassan och bundit upp dem i omsättningstillgångar. Tvärtom gäller för kortsiktiga skulder. Ökande skulder är positivt för kassan. Här kan det till exempel vara väldigt bra att ha koll på kundfordringar. För om vinsten ökar men inte kassaflödet är det ofta på grund av att de flesta intäkter har hamnat i kundfordringar. Om det vill sig väldigt illa kan det vara så att kundfordringar avslöjar att bolaget inte får betalt alls.
Nu över till investeringsverksamheten. Här ser man hur bolaget investerar i immateriella (ofta aktiverat arbete) och materiella tillgångar, förvärv och resultatet av att en tillgång sålts. Du ska se liknande rörelser i balansräkningen med de här investeringarna minus avskrivningar och nedskrivningar.
Kassaflödet från den löpande verksamheten och investeringsverksamheten är det som kallas det fria kassaflödet.
Vi har gått några saker i förväg. Nu går vi in på sista delen i finansieringsverksamheten. Där hittar vi många olika delar, men i stora drag handlar det om förändring i eget kapital (alltså om det gjorts återköp av aktier eller en nyemission), förändringar i skuld (amorterat ned ett lån eller tagit upp fler lån) och utdelningar. Eftersom utdelningar endast är en kassaflödespost syns den bara i kassaflödesanalysen.
Du bör se de olika rörelserna här på finansieringssidan av balansräkningen. Till sist får man årets kassaflöde – kassan i början av perioden och i slutet av densamma.
