”Vad spelar det för roll vad katten har för färg så länge den fångar möss?” Orden kommer från Kinas dåvarande ledare Deng Xiaoping, som var huvudmannen bakom de drastiska ekonomiska förändringar som implementerades i Kina med start 1978.
Från en kommunistisk planekonomi till en mer marknadsvänlig strategi, där man beslöt att öppna upp vissa sektorer för handel med omvärlden som tidigare varit strikt styrda av staten. I hopp om att öka den ekonomiska tillväxten och förbättra levnadsvillkoren för miljontals invånare provade kineserna Adam Smiths framgångsrika recept för att få en ekonomi att växa – kapitalism. Kina liberaliserade handeln och investeringar och lät kapitalismen spela ut sina krafter. Resultatet från dagen då reformen initierades till idag? En av den mest kraftiga och långvariga ekonomiska tillväxten i världshistorien.
Idag är Kina världens näst största ekonomi med endast USA framför sig i rangordningen. I Kina finns även några av världens största konglomerat såsom Tencent och Alibaba. Innan reformen i slutet av 1970-talet hade Kina en snittillväxt på cirka 6% årligen, som dessutom bestod av flera kännbara upp- och nedgångar. Efter reformen har Kina i genomsnitt haft en årlig tillväxt på frapperande dryga 9,5%, med färre kraftiga upp- och nedgångar. Vissa år har den årliga tillväxten till och med tangerat 14%. Det som bidrog till den intensifierade tillväxten var främst stora investeringar som kom från staten och utländska investerare, samt ökad produktivitetstillväxt till följd av incitament för privatägda företag att komma på smarta och innovativa lösningar till diverse problem.
Under perioden har Kina gått från en låginkomstekonomi, till en lägre medelklassekonomi, följt av en övre medelklassekonomi som fastställdes av världsbanken 2010. Samtidigt har skulderna ökat i lika hastig takt som tillväxten, vilket delvis kan förklaras ur en positiv synvinkel. Många kineser som tidigare var fattiga har nu blivit kreditvärdiga, vilket gett de möjligheter att få lån från banken för att exempelvis köpa en egen bostad.
Made in China
I Kina har man knappast lagt i en lägre ambitionsväxel trots de ekonomiska framgångarna. 2015 trädde ”Made In China 2025” i kraft, som är en strategisk plan vilken går ut på att Kina ska gå från att producera billiga lågkvalitetsprodukter till produkter och tjänster av högre värde. Tanken är att förbättra kapaciteten i industrin och bli en stormakt baserad på teknik.
Vissa ekonomer hävdar att Kina spelar med orättvisa spelregler såsom kontinuerliga valutadevalveringar vilket ger exportbolagen en knuff samtidigt som Kinas regering ger stora bidrag till inhemska producenter. Köpstarka individer och företag i USA (som är Kinas största exportland) konsumerar Kinas billiga produkter, vilket potentiellt skulle kunna hota amerikanska tillverkningsindustrin.
Framförallt väntas Kinas kraftiga tillväxt resultera i att landet går om USA som världens största ekonomi redan 2025. President Donald Trump har inte dragit sig för att uttrycka missnöje mot världskonkurrenten och har svarat med att införa tariffer, i många fall på 25%, på varor som importeras från Kina. Kina har replikerat med samma recept vilket bland annat drabbat många amerikanska bönder som årligen exporterar kopiösa mängder jordbruksråvaror till Kina. När kinesiska företag tvingas betala en kraftig avgift på inköp av jordbruksråvarorna, leder det till att man inte har råd att importera lika mycket, vilket i sin tur ger sämre ekonomiska resultat för de amerikanska lantbrukarna.
USA som världsherre – En vindpust i historisk kontext
Samtidigt som man kan häpnas över Kinas ekonomiska framgångssaga så tycks allting snarare vara en återgång till normalläget. Från början av millenniet kring år 1000, fram till 1800-talet var Kina ett av världens klart rikaste länder. I 200 år brottades sedan landet med krig, inbördeskrig och ekonomisk tillbakagång, samtidigt som USA frodades till att bli världens största ekonomi och världsherre. Möjligtvis blickar vi i framtiden tillbaka och inser att USA som världens största ekonomi endast var en vindpust sett i historisk kontext.
Ser man på den fakta som finns istället för att spekulera möjliga scenarion kan vi konstatera att Kinas börsutveckling sedan reformen 1978 otvetydigt gått hand i hand med landets produktivitets- samt kredittillväxt. I framtiden har vi dock ingen aning om Kina åter kommer bli världens största ekonomi, om USA behåller sin maktposition för evigt eller om ett tredje världskrig kommer utkristallisera sig. Det vi däremot vet är att vi inget säkert kan säga om framtiden, och därför gör bäst i att följa Unga Aktiesparares gyllene regel – lägg inte alla ägg i samma korg.
