Vad skapar nätverkseffekter för möjligheter och hur fungerar fenomenet i praktiken? Hugo Burén skriver om vilka fördelar effekten ger och varför noterade bolag kan dra nytta av den.
Nätverkseffekter
I den moderna teknik- och informationsintensiva ekonomin är nätverkseffekter ett begrepp värt att lägga på minnet och förstå. Nätverkseffekter är de fördelar som skapas genom ökningen av användare till en viss kommunikationskedja. Alltså det mervärde som skapas i takt med att fler och fler ansluter sig till ett visst nätverk. Det är alltså ett begrepp som kan komma väl till pass när man försöker analysera bolag som sysslar just med sociala plattformar, kommunikationstjänster eller betalningslösningar.
Nätverkseffekter i verkligheten
Det tydligaste exemplet på nätverkseffekter är de sociala medierna. Så som Facebook, Instagram eller Snapchat. Det är alla tjänster som blir mer attraktiva och värdefulla i takt med att fler ansluter sig till dem. Den enskilde användaren får alltså ut mer allt eftersom fler ansluter sig till nätverket. Facebook blir även mer attraktivt för icke användare. Det är mer lockande för en icke användare att ansluta sig till Facebook om hela dennes omgivning finns där än om det motsatta är fallet. Naturligtvis leder detta till att det inte kan finnas flera Facebook parallellt. Åtminstone inte i den betydande storlek som finns i dag. Hela idéen om nätverket bygger på att “alla” är där. Det kan därav inte finnas flera liknande tjänster samtidigt.
Kollar vi på andra exempel från verkligheten ser vi hur andra plattformar som varit mer nischade åt något håll visserligen kan existera samtidigt som de största sociala plattformarna. Det kan handla om nätforum som profilerat sig genom att ha högre i tak gällande vad som får sägas och inte på plattformen. En annan nisch är plattformen LinkedIn som valt att profilera sig mot yrkesverksamma och som ett karriärsverktyg.
LÄS ÄVEN: Var inte rädd för dina svagheter
Men det finns däremot ingen plattform exakt utformad som Facebook som egentligen varit någon större utmanare. Vilket Facebooks redan existerande nätverkseffekter sätter stopp för. Anledningen till detta är att användare värdesätter just storleken på nätverket i sig och när de gör det blir det mycket svårt för uppstickare att komma igenom den starka ställning som Facebook redan har.
Samma fenomen men långt tidigare än tiden för Facebooks grundande gick att se inom marknaden för telekommunikation. I de tidiga dagarna var telefoni något som blev mer och mer attraktivt i takt med att fler kunde nås därigenom. När telefonin uppnådde punkten för den kritiska massan var telefonin som kommunikationsmedel ostoppbar. Den kritiska massan innebär en punkt där tillräckligt många användare använder sig av en produkt eller tjänst tills det att nätverket mer eller mindre kan leva organiskt, alltså leva vidare av sig självt. I dag när alla använder telefonnätet blir man som enskild mer eller mindre tvingad att också använda det och det faller sig naturligt att man också gör det. Nu när punkten för den kritiska massan sedan länge är nådd inom telekommunikation krävs det inte längre någon påtryckningskampanj för att få folk att använda telefoni. Det sker av sig självt.
Marknadsmättnad och nya marknader
Men de tjänster som bygger på nätverkseffekter är dock inte oändliga till sin natur. De står alla inför en marknadsmättnad förr eller senare. Det är ett läge där tillväxten av nya användare saktas ned och når en mer konstant nivå i jämförelse med den tidigare ständigt ökande tillväxten. Värt att notera är att detta inte behöver vara ett tillstånd som gäller över hela företagets samtliga marknader. I de sociala plattformarnas fall kan det exempelvis vara så att en viss marknadsmättnad uppnåtts på de marknader som tidigt var starka och att de fortfarande än i dag har en stark tillväxt i länder med mer släpande teknologisk utveckling.
MISSA INTE: Låt snöbollen rulla ifred
