Redo att ta steget in på den amerikanska marknaden? Det finns flera sätt att gå tillväga på.
Denna artikel framgår ursprungligen ur Stock Magazine nummer 3 2020
Ett sätt att komma åt marknaden på andra sidan Atlanten är genom att investera i fonder som har innehav i USA. Det finns dels fonder som bara investerar i amerikanska bolag men även globalfonder ofta investerar stora andelar av sitt kapital i USA.
Ett exempel är fonden Nordnet Indexfond Global som följer det globala indexet MSCI World Index. Det kan låta som att ett sådant globalt index följer bolag spridda över hela världen, vilket det också gör i någon mening, men de allra flesta bolagen på listan är faktiskt noterade i just USA. Hela 66 procent av indexet är listat på den amerikanska marknaden (19 procent utgörs av fyra andra länder och resten rande är övriga länder). Det innebär att en investering i en global indexfond redan där ger en god exponering mot USA.
Det finns även indexnära fonder som eftersträvar att likna index som MSCI World Index eller MSCI USA NR men som har hållbarhetskrav. Det innebär att vissa bolag på listan som bryter mot internationella konventioner och normer, till exempel orsakar miljöskada eller brott mot mänskliga rättigheter, kan väljas bort. Hållbarhetskraven kan skilja sig lite från fond till fond och det bästa är att läsa på lite om den fonden man är intresserad av och se vilket eller vilka hållbarhetsfokus just den har.
LÄS MER: USA-förvaltarens vinnarrecept: ”Uppfylla kraven”
En viktig sak att tänka på när det kommer till globalfonder är att Emerging Markets-fonder, som investerar i andra länder och i den meningen blir som globalfonder, kommer med största sannolikhet inte att investera i USA. USA räknas inte som en tillväxtmarknad.
Utöver indexfonder finns givetvis aktivt förvaltade fonder som fokuserar på amerikanska innehav. Skillnaden är förstås att det är fondförvaltare som försöker plocka ut de amerikanska guldkornen i stället för att du får exponering mot ett index. Precis som vanligt kommer förvaltningsavgiften generellt vara något högre än för passiva fonder.
Den andra sidan av myntet är att själv investera direkt i bolagen man tycker är intressanta. Både Nordnet och Avanza erbjuder handel på de amerikanska börserna. Courtaget är som minst ungefär en amerikansk dollar hos båda men det tillkommer även en valutaväxlingsavgift eftersom aktierna handlas i dollar. Valutaväxlingen är 0,25 procent både när man säljer och köper aktier. Det innebär att om du köper en aktie för 100 dollar och dollarn skulle vara värd 10 svenska kronor skulle du betala 1 025 svenska kronor plus courtage.
När man äger aktier i andra länder fungerar även utdelningen lite annorlunda. Förutom att amerikanska bolag gillar att ge utdelning flera gånger om året tillkommer även en utländsk källskatt när utdelningen skickas över till ens konto. Källskatten är på 15 procent i USA och dras i samband med utdelningen. Däremot finns det chans att få tillbaka denna om du äger aktierna i en kapitalförsäkring eller ISK. I en kapitalförsäkring är det försäkringsbolaget som har möjlighet att ge tillbaka den och på ISK-kontot är det Skatteverket som sköter avräkningen. I ISK-fallet kan man få tillbaka skatten på deklarationen, förutsatt att man inte har underskott av kapital. Om man har det, det vill säga om man har högre ränteutgifter än ränte-, eller kapitalinkomster, kan man som mest få tillbaka 500 kronor. Oavsett vilken av dessa kontotyper man äger aktierna på tar det ungefär två till tre år att få tillbaka källskatten.
MISSA INTE: Experterna: Så kan USA-valet påverka börsen
Det sista som ska nämnas tillsammans med att spara i amerikanska aktier eller USA-fonder är valutaexponeringen som man får. När man sparar i utländska aktier eller fonder sparar man också automatiskt i det landets valuta i stället för i svenska kronor. Det innebär att om man äger en amerikansk aktie och dollarn stärks gentemot den svenska kronan får man mer svenska kronor tillbaka när man sedan säljer aktien och valutan växlas tillbaka. Självklart gäller det även att om den svenska kronan skulle stärkas gentemot dollarn skulle man få mindre svenska kronor tillbaka vid växlingen. Det är detta som brukar kallas valutaexponering eller valutarisk.
Om man vill investera i USA bör man tänka på att ju längre bort ett bolag finns desto svårare är det att hålla sig uppdaterad och veta vad man köper. Det är ännu viktigare att läsa på noga om vad det är för företag. Använd de verktygen som finns hos nätmäklarna för att hitta bra och hållbara investeringar i Nordamerika.
YTTERLIGARE LÄSNING: Den anonyma miljardjätten
