Det är nog ingen tillfällighet att Bitcoin kom till under kulmen av den förra finanskrisen. Människor har historiskt sett visat en tendens att söka sig till alternativa investeringar när världens börser skakar och förtroendet för centralbanker svajar. Åren efter finanskrisen ökade guld och silver i värde med 270-, respektive 570 procent fram till deras topp år 2011. Under samma period ökade Bitcoins värde från 0 till 31 USD, en oändlig procentuell ökning för de få som ägde någonting i början.
Bitcoin tog sitt första andetag den 3:e januari 2009. Skaparen gick under pseudonymet Satoshi Nakamoto, och än idag vet ingen vem eller vilka det är som står bakom detta namn. Idén bakom Bitcoin kan summeras i Satoshis egna ord;
”The root problem with conventional currency is all the trust that’s required to make it work. The central bank must be trusted not to debase the currency, but the history of fiat currencies is full of breaches of that trust. Banks must be trusted to hold our money and transfer it electronically, but they lend it out in waves of credit bubbles with barely a fraction in reserve.”
Bitcoin är alltså ett svar på de gränslösa åtgärder världens centralbanker har tagit sedan finanskrisen 2008. Detta för att upprätthålla vårt nuvarande ekonomiska system, både genom kvantitativa lättnader och negativa räntor, som tillsammans utgör ett stort finansiellt experiment utan motstycke. Bitcoins karaktärsdrag visar tydligt att den är menad som en motreaktion till dagens centralbankspengar.
1. Begränsad i mängd
Det kommer totalt endast finnas 21 miljoner Bitcoin. Det finns ingen gräns för hur många svenska kronor det kommer att finnas.
2. Förprogrammerad inflation
I början skapades 50 Bitcoin var 10:e minut. Denna mängd halveras sedan vart fjärde år. Nästa halvering sker Maj 2020 då endast 6,25 Bitcoin kommer att skapas var 10:e minut. Då kommer Bitcoins inflation ligga runt 1,8 procent per år, strax under riksbankens inflationsmål. Denna halvering fortsätter sedan tills det finns exakt 21 miljoner Bitcoin, beräknat ungefär till år 2140. Medan Bitcoins inflation är förutbestämd och inte kan manipuleras, kan inflationen för svenska kronor förändras upp eller ned efter centralbankens önskan.
3. Svårighetsgradsanpassning
Det finns ingen gräns på hur snabbt, eller vilken mängd, svenska kronor kan tillverkas. I vår digitala värld görs det enkelt genom att addera extra nollor på en dator. Bitcoin har däremot en förprogrammerad funktion som gör att den ökar och sänker svårighetsgraden att skapa Bitcoin, mining på engelska. Desto fler som hjälps åt att gräva fram Bitcoin, desto svårare blir det. Och tvärtom, desto färre som försöker gräva fram Bitcoin, desto lättare blir det. Syftet med denna förprogrammerade funktion är att hela tiden upprätthålla samma förutsägbarhet i inflationstakten.
4. Transparens
Alla transaktioner som någonsin gjorts och görs på Bitcoins nätverk kan följas upp av vem som helst i realtid. Många kritiserar denna integritetsbegränsande funktion av olika anledningar. Syftet från början var att skapa en gemensam utgångspunkt varigenom alla aktörer kunde identifiera ifall något avvikande hade skett, och på så sätt upprätthålla en tillit till nätverket.
5. Censur-resistens
Användningen av dina digitala svenska kronor kan censureras genom att hindra din åtkomst till dem eller helt enkelt genom beslagtagning. Bitcoin är censur-resistent i sin natur och kontrolleras fullständigt av sin ägare förutsatt att denna person har nycklarna till sina Bitcoin.
Bitcoin handlar alltså främst om förutsägbarhet, transparens och censur-resistens, mer än att det är någonting som kan förväntas gå upp eller ned i värde. Dagens konversation kring Bitcoin tenderar att vara väldigt spekulativ. Min förhoppning med denna korta introduktion, till Satoshis ursprungliga vision om Bitcoin, är att konversationen istället fortsatt handlar om hur centralbankers penningpolitik påverkar vår ekonomi långsiktigt. Ifall man likgiltigt kan lita på deras modeller och prognoser, eller om man behöver ta personliga åtgärder för att försäkra sig mot det otänkbara i en modern västerländsk ekonomi; en total kollaps av den inhemska valutans köpkraft.
Om dessa karaktärsdrag lockar en spekulant kan det vara bra att förstå riskerna med en investering i Bitcoin. Antingen investerar man via traditionella nätmäklare som erbjuder handel med Bitcoin-certifikat, vilka följer Bitcoins prisutveckling, eller via en kryptobörs som handlar med riktiga Bitcoin. Om man handlar med certifikat tar man en motpartsrisk i form av att certifikatet kan bli värdelöst om utfärdaren går i konkurs. Handlar man via en kryptobörs och förvarar sina Bitcoin på deras plattform tar man en risk i att möjligen inte kunna få åtkomst till sina Bitcoin. De flesta kryptobörser har inga skyldigheter gentemot sina användare och ingen erbjuder insättningsgaranti i dagsläget. Om man däremot överför sina Bitcoin till en s.k. personlig mjukvaru- eller hårdvaruplånbok, kan man ta full kontroll över sina tillgångar och ansvara själv för deras säkerhet. Det finns ett talesätt inom Bitcoin-världen som säger:
”Not your keys, not your Bitcoin!”
