Bli medlem i Unga Aktiesparare här
Denna artikel framgår ursprungligen ur Stock Magazine nummer 4 2024
Jag tycker att ISK-kontot är bland det bästa som har hänt aktiesparandet i Sverige. Omkring 3,8 miljoner svenskar som 2023 hade ett ISK-konto håller uppenbarligen med mig, skriver David Ingnäs.
Det måste ändå ses som en succé för en reform som infördes så sent som 2012. Visserligen tillräckligt långt tillbaka i historien för att många av Unga Aktiesparares medlemmar knappt ska veta om något annat sätt att investera på börsen i.
Kontot har flera fördelar. Reglerna är tydliga, eller var åtminstone tydliga tills det började petas runt med procentsatserna. De är samma skattesats för alla sparare. Och det är smidigt.
Den administrativa tidsbesparingen måste vara enorm för både staten och enskilda småsparare jämfört med när varje enskild aktieaffär var tvungen att redovisas.
Och det är en väldigt låg skatt. Eller?
Låt oss stanna vid det påståendet för en stund.
För när regeringen nu meddelat att man från och med nästa år inför en skattebefrielse på de första 150 000 sparade kronorna, en gräns som växer till 300 000 kronor 2026, så har det också väckt liv i den gamla debatten om ISK-kontonas skattenivå.
Som ISK-innehavare betalar man 2024 en sammanlagd skatt på 1,086 procent.
Det kan ju låta väldigt lågt i ett land där skatter som regel brukar börja någonstans runt 30 procent och uppåt.
Svårt att låta bli
Kanske är det också därför som klåfingrigheten varit stor från politiskt håll att vilja mjölka ur lite mer skatt från svenska aktiesparares ISK-konton ända sedan reformen såg dagens ljus.
De första fyra åren var skattesatsen helt baserad på statslåneräntan rakt av. Inga krusiduller eller undantag. Men 2016 införde den dåvarande regeringen ett påslag på 0,75 procent plus ett golv om minst 1,25 procent för att säkerställa att skatt skulle drivas in oavsett hur låg räntan blev. År 2018 höjdes påslaget ytterligare till 1,0 procent och där är vi i dag.
Fortfarande små procenttal kan tyckas. Men om man jämför den faktiska skattesatsen 2024 med vad en ISK-sparare betalade 2015, tre år efter att ISK införts och det år skatten var som lägst (0,27 procent), har sparskatten ökat med drygt 400 procent.
Vi som följer börsen vet hur ovanligt det är att en aktie når dessa procenthöjder.
För att förstå exakt hur mycket drygt 400 procents utveckling är från 2015 till 2024 tog jag hjälp av UA-bekantingen Philip Scholtzé.
I en snabb slagning i Börsdata fick Avanzas sparekonom fram att endast 72 av börsens totalt cirka 1 100 bolag presterat en högre uppgång under samma period. ”ISK-skatteaktien” hade därmed tillhört de 7 bästa procenten av aktierna på börsen och samtidigt slagit breda index rejält som ”bara” steg med 224 procent motsvarande tid.
Det går säkert att invända med alla möjliga argument mot den jämförelsen. Men jag tycker ändå den är tänkvärd som en intressant anekdot.
ISK kan tappa sin poäng
Men ISK-skatten är väl ändå mycket lägre jämfört med traditionell aktiebeskattning kan då någon invända?
Nej, det är inte självklart, blir svaret i en nyligen publicerad ambitiös genomgång som Fondbolagens förening har gjort av hela ISK-reformen och som verkligen rekommenderas för den som vill förkovra sig.
Där står att läsa att när ISK-reformen gjordes uppskattades den ”effektiva skattesatsen” på ISK-konton till 19 procent jämfört med den ”konventionella” skattesatsen på strax under 29 procent.
Sedan höjningen 2018 beräknas den effektiva skatten på ISK-konton vara 23 procent och flera studier från exempelvis Riksrevisionen och i tidskriften Ekonomisk Debatt påvisar att det till och med kan vara skattemässigt sämre att ha ISK vid flera scenarier.
I ljuset av detta känns den skattefrihet på sparande under 150 000 kronor som nu införs helt rimlig och rätt. Nu kan grupper med små besparingar som verkligen behöver bygga upp ett kapital göra det utan att staten tar en del av kakan på pengar som med största sannolikhet redan har skattats på när de jobbades ihop.
Låt oss nu hoppas att värdet på folks besparingar växer betydligt mer kommande tio år än vad skatten på detsamma gör.