Varför blir saker dyrare fast teknologi och industri blir mer effektivt? Det beror på inflationen.
Denna artikel framgår ursprungligen på Ung Privatekonomis webbplats
När jag är ute och föreläser på gymnasieskolor vill jag alltid se till att sätta av tid i slutet av föreläsningen till en diskussion. Till diskussionen brukar jag även ha förberett ett ämne. Detta kan vara allt från inflation till krypto, men även hur stor skillnad det kan göra att planera för sina drömmar och mål. Förra veckan hade jag förmånen att hamna hos en fantastisk textil,- snickeri- och måleriklass. Där fick jag en fråga som jag tror många andra unga människor kan ha funderat på. Den löd ungefär så här: ”Varför blir saker bara dyrare? Konkurrensen i samhället ser väl till att pressa priser och teknologin gör väl också saker mer effektivt och mindre kostsamt?”.
Mycket bra fråga och bra tänkt. Mitt korta svar är: Inflation.
Inflation kan beskrivas som den gradvisa ökningen i priser och därigenom en avtagande köpkraft för dina pengar. Tänk så här: När min pappa var barn (på 1970-talet) kunde han köpa en hel påse godis för några enstaka kronor. Det räckte egentligen med några ören för att införskaffa mumsigt lördagsgodis. I dag, i början av 2023, är det annorlunda. I helgen köpte jag en påse godis (enbart i undersökningssyfte så klart, haha) och betalade strax under 50 kronor.
Det är en markant skillnad i pris. Nu för tiden är det dyrt att stilla sötsuget. Varför har det blivit så? Jo, kronans värde har påverkats av inflationen och tappat i köpkraft. Nu behöver vi betala mer pengar för samma påse godis. Godiset har inte blivit dyrare – det är pengarna som har tappat värde.
En krona har nämligen inget bestämt statiskt värde. Inflationen gör att en ”valutaenhet”, så som krona, euro och dollar, köper mindre än den gjorde under tidigare perioder när det rådde mindre inflation eller deflation (när pengarna ”ökar i värde” på grund av ökad köpkraft).
LÄS OCKSÅ: Portföljens bästa inflationsskydd
Greppa förändringstakten
Inflation brukar mätas genom något som heter KPI (konsumentprisindex). Det visar hur priserna som konsumenten betalar i genomsnitt utvecklar sig för den inhemska konsumtionen. KPI mäter olika grupper av privat konsumtion som till exempel livsmedel, alkoholhaltiga drycker och tobak, boende, kläder och skor, transport, utbildning, kultur och restauranger. Här kalkyleras det genomsnittliga priset som en konsument betalar för varor och tjänster inom dessa områden och jämförs därefter med den genomsnittliga prisnivån under föregående år.
Genom det här får vi reda på hur mycket den genomsnittliga prisnivån har ökat eller minskat under respektive år och kan följa inflations-och prisförändringarna. Om den genomsnittliga prisnivån har ökat har våra pengar tappat i köpkraft och det råder inflation. Motsatsen gäller om prisnivån har minskat. Då har våra pengar ökat i köpkraft och det råder i stället deflation.
Nu kan ni mer om inflation. Snyggt! Vad gör vi nu med vår nyfunna kunskap? Jag föreslår att vi alla planerar hur vi bäst kan minimera påverkan av inflation på våra pengar. Exempelvis genom att investera pengarna eller lägga dem någonstans där vi får ränta för dem.
MISSA INTE: Så hittar du framtidens aktievinnare
