Inte alla börsbolag med hemvist i Sverige finns på Stockholmsbörsen. Flera spännande aktier är listade på andra sidan Atlanten – och andra är parallellnoterade i Europa. “Det kan ge ökad synlighet”, säger Nordnets sparekonom Frida Bratt.
Denna artikel framgår ursprungligen ur Stock Magazine nummer 3 2021
Hundratals och åter hundratals bolag finns listade på Stockholmsbörsen. Merparten kommer, föga förvånande, från Sverige.
Men innebär det att exakt alla ambitiösa, spännande bolag från vårt avlånga land nöjer sig med att vara på hemmaplan? Absolut inte. Bara de senaste åren har bolag som musikstreamingtjänsten Spotify, havrelivsmedelsbolaget Oatly och Olink, vars verksamhet består av produkter och tjänster för att upptäcka mänskliga proteinmarkörer, valt att i stället notera sig i USA.
– Det är en utveckling för vissa bolag som har en etablerad kommersiell närvaro och fortsatt stark tillväxt i USA. Utöver det ser vi en stark prevalens inom vissa sektorer som tech och biotech. Det ger dessa bolag en tillgång till fler investerare, tillgång till en amerikansk aktie för förvärv och ökar synligheten kommersiellt och för rekryteringar, säger Adam Kostyal, europeisk noteringschef på Nasdaq, och tillägger:
– Man bör vara medveten om att merkostnaden är signifikant och därför bör värdet utvärderas specifikt för varje bolag.
Frida Bratt, sparekonom på Nordnet, har full förståelse för att ett bolag som Spotify vill lista sig på New York-börsen.
– För företag med tydliga internationella tillväxtambitioner så som Spotify som vill göra sin tjänst tillgänglig för en miljard människor är det kanske inte konstigt. Bolaget får ökad exponering, synlighet och uppmärksamhet i marknader man vill verka på. New York-börsen är skådeplatsen för många framgångsrika snabbväxare drivet av god tillgång på kapital. Det ligger inte långt bort att tänka sig att bolaget med en notering där kanske också hoppas på en högre värdering.
Frida Bratt framhåller att såväl Spotify som Oatly har innovativa produkter som ligger rätt i tiden. Båda bolagen har dock, av olika skäl, haft det motigt på börsen på senare tid.
– Spotifys kurs har dykt i år, vilket flertalet tillväxtbolag fått känna på. Det är rotationen bort från tillväxt mot ”gammelbörs”, samtidigt som inflationsoron stundtals har satt fokus på om värderingarna verkligen går att räkna hem. Stormen kring Oatly och hotet om bojkott gynnar knappast det David mot Goliat-narrativ som bolaget har lyckats åstadkomma gentemot mjölkindustrin, säger hon, och tillägger:
– Stormarna får också effekt på aktiekursen. Nu senast handlade det om anklagelser att Oatly överdrivit intäkter och marginaler. Utan att veta mer detaljer än så är det sådant som generellt får investerare att dra öronen åt sig.
“Attraktiv plats”
Att bolag som ovan nämnda Spotify, Oatly och Olink valt USA som huvudspår för sin notering i stället för Stockholm har lett fram till en hel del kritik mot den svenska börsen.
– Vi jobbar kontinuerligt för att säkerställa en aktiv dialog med rådgivare, investerare, ägare, entreprenörer och regering kring denna fråga. Vi är övertygade om att vi har lyckats skapa en konkurrenskraftig marknadsplats som är relevant för nordiska tillväxtbolag, säger Adam Kostyal.
Frida Bratt:
– Det är klart att många, inte bara Stockholmsbörsen, gärna ser att bolag som växt fram på Stockholms innovativa techscen också noteras i just Stockholm.
Betaltjänsten Izettle hade dock som plan att notera sig i Sverige. Men dagen före prospektet skulle presenteras blev superentreprenören Jacob de Geers bolag uppköpt av Paypal. Amerikanska jätten betalade 19 miljarder dollar för Izettle och affären presenterades den 17 maj 2018.
– Prospektet skulle gå ut. Vi såg inte det här komma, heller. Vi fick de första skarpa indikationerna av Paypal två veckor innan affären blev av. Jag var och presenterade Izettle för banker i Sverige och London för att sälja in oss inför resan på börsen på måndagen och tisdagen samma vecka. Det var som nära som det kan bli att det blev börsen, sa Jacob de Geer i en intervju med Aktiespararen sommaren 2018.
LÄS ÄVEN: Syna nykomlingarna i börshaussen
Viktigt med rätt balans
Det är fullt möjligt att du som småsparare har läst igenom börssidorna i Dagens industri eller någon annan ekonomitidning och då slagits av att du sett det bolag som du äger aktier i finnas med i överblicken av marknadsutvecklingen i både Sverige som USA. Fenomenet kallas för parallellnoteringar och går ut på att bolaget finns tillgängligt på ytterligare en börs utöver på den som aktien primärt är noterad på.
– Ibland kanske den huvudsakliga marknaden är just USA eller något annat land, samtidigt som bolaget fortsatt är aktiv också på den svenska marknaden. Då kan en parallellnotering ge ökad synlighet och tillgång till amerikanska investerare. Men man ska veta att en parallellnotering i exempelvis USA för ett svenskt bolag är förenad med en stor engångskostnad, säger Frida Bratt.
Bland aktierna som har ett amerikanskt depåbevis och följaktligen går att se som dubbelnoterade återfinns Astra Zeneca, Autoliv, ABB, Ericsson, Veoneer, Millicom och Calliditas.
Att vara hemmahörande på flera handelsplatser innebär att bolaget måste förhålla sig till två olika börsregelverk.
– Det i sig skapar ju inget värde för aktieägarna, så det gäller att fördelarna överväger dessa kostnader.
Adam Kostyal förklarar hur handeln i parallellnoterade aktier fungerar.
– Precis som vanligt. Genom en parallellnotering får däremot vissa investerare tillgång till att kunna investera i bolaget då de i många fall har geografiska restriktioner.
Frida Bratt konstaterar att det inte bara är i USA som svenska bolag kan välja att göra en andra notering.
– Vi ser ju även en del parallellnoteringar i Sverige och i ett annat nordiskt land. Då kan det också handla om att det nordiska bolaget vill noteras i Stockholm för att få tillgång till svenskt kapital och svenska investerare. Så det är ju också så att fenomenet parallellnoteringar ger fler bolag på Stockholmsbörsen
ABB och Nibe är två exempel som har genomfört en parallellnotering i Schweiz. Telia finns i sin tur även listat i Finland. Där är nu även Nordea hemmahörande primärt, men storbankens aktie går också att köpa på både svenska och danska marknaden. Lundinfamiljens gruvbolag Lundin Mining delar sin börstillvaro mellan Sverige och Kanada.
MISSA INTE: Kärleken till finansmarknaden
