Denna artikel framgår ursprungligen på Aktiespararnas webbplats
Utdelningsinvesterare – se hit! Jag hade fel. Jag intalade mig, i alla fall undermedvetet, att jag minsann var annorlunda relativt alla andra som dels investerat fel, dels skrivit om sina misstag i syfte att både hjälpa sig själva och andra. Jag gick således på nitar och det har kostat mig, såväl i absoluta tal som i alternativavkastning.
Det finns lika många investeringsstrategier som det finns investerare. Å ena sidan finns de som fokuserar på tillväxt, å andra sidan de som inriktar sig på utdelningar. Därtill finns det de som fokuserar magic formula eller värdeaktier och såklart finns det de som blandar några eller samtliga av dessa strategier.
Alla investeringsstrategier har sina för- respektive nackdelar. Allt handlar om preferenser, vilka grundas utifrån ålder, kapital, riskaversion, livs- och arbetssituation med mera. Utdelningsstrategin har som fördel att den genererar passiva kassaflöden oavsett om börsen är på ett gott eller dåligt humör. Detta är sant i teorin och oftast även i praktiken. Dock inte alltid.
Det är tacksamt att erhålla utdelningar på grund av framför allt två orsaker. Den första är att kunna återinvestera i antingen det utdelande bolaget, eller i något annat innehav, och med det få än mer utdelningar framgent. Ränta på ränta. Den andra är för att kunna använda utdelningarna till konsumtion eller dylikt.
Det är tacksamt när allt rullar på, men som bekant går det sällan friktionslöst eller smärtfritt till på börsen, snarare tvärtom. Utdelningssänkningar, eller till och med inställda utdelningar, förekommer och att undvika att investera i bolag som riskerar att tillhöra nämnda grupp bör och ska vara en prioritet.
Hög direktavkastning
Som framför allt ny utdelningsinvesterare är det lätt att lockas till bolag som har en hög direktavkastning. Allt annat lika betyder det mer utdelningar per investerad krona. Det finns emellertid flera ”om och men” med att fokusera på att bara investera i bolag med en hög direktavkastning.
Det första är att dessa bolag som grupp sällan tenderar att årligen höja sina utdelningar mer än ett par fåtal procent. Upprepa ett par år och inflationen har gjort att den summa du får dig utdelad snarare mer har minskat än ökat. I det än längre perspektivet kommer bolag med hög direktavkastning vara mycket lägre relativt de som vid investeringstidpunkten hade en lägre direktavkastning, men en desto högre och kraftigare utdelningstillväxt.
För det andra tenderar flera av bolagen med mycket hög direktavkastning att ha fundamentala utmaningar, såsom att tillväxten avtar, skulden ökar, kassaflödena minskar med mera. Att då fortsätta att dela ut stora summor är långsiktigt inte bara oklokt, utan direkt skadligt för verksamheten.
Följaktligen bör utdelningsinvesterare se bortom de snabba och stora utdelningarna på kort sikt för att istället lyfta blicken och fokusera på de som, givet att bolagen fortsätter utvecklas enligt deras historik, långsamma likväl stora utdelningar som med tiden kommer att komma.
Vikten av starka finanser
När jag för över ett decennium sedan lade om min investeringsstrategi mot ett fokus på utdelningar var min ambition att ha en balanserad mix av bolag med hög direktavkastning, men med den sannolika brasklappen om en låg utdelningstillväxt, samt vice versa. Det var, sagt med all ödmjukhet, klokt, för efter alla dessa år kan jag se att sistnämnda grupp presterat mycket bättre jämfört med förstnämnda, både sett till aktiekursutveckling och till utdelningspålitlighet – det vill säga totalavkastning.
Den främsta anledningen till att grupp två presterat bättre är att den har haft och fortsätter ha bättre finanser. Bättre finanser betyder stabilitet, men också kontroll och möjligheter. Bolag som inte har stabila finanser och som hamnar i en utmanande situation kommer antingen tvingas låna, likt H&M åren 2017–2020, för att behålla sin utdelning alternativt sänka, likt Skanska åren 2018–2019, densamma. För vissa blir utmaningarna så stora att de måste ställa in utdelningen, vilket är fallet i SBB.
Den hemliga ingrediensen
Den hemliga ingrediensen för mer stabila, pålitliga och över tid växande utdelningar är inte hemlig. Nämnda stavas utdelningsandel, antingen relativt det fria kassaflödet eller vinsten.
Bolag som har en tydlig policy att dela ut till exempel 50–60 % av vinsten och/eller det fria kassaflödet har medel kvar att återinvestera i den egna verksamheten. Vidare betyder detsamma att styrelsen, givet att de vill, kan dela ut minst densamma utdelningssumma som föregående år under ett år då verksamheten gått mindre bra.
Genom att dela ut 50–60 % och återinvestera övriga medel ökar sannolikheten för än en bättre och starkare verksamhet, en som kommer växa, vinna marknadsandelar och därmed öka sina vinster. Ökande vinster betyder ökad utdelning. Repetera och din yield on cost kommer vara mycket angenäm.
Bolag såsom Evolution, Mastercard och Bahnhof må förvisso inte handlas till en hög direktavkastning, men när deras utdelningshistorik studeras framkommer att de har lyckats öka sina respektive utdelningar med ett snitt om 55 %, 16,2 % samt 26 % de senaste fem åren. Hur har de lyckats? Svaret är att de hellre återinvesterar stora delar av vinsten samt det fria kassaflödet än delar ut detsamma. Detta ökar sannolikheten för fortsatt tillväxt. Allt annat lika betyder det också över tid stigande utdelningar som vida överträffar genomsnittlig inflation.
Haren må locka, men är det något jag och många andra lärt sig är det att sköldpaddan vinner. I det långa utdelningsloppet.
